När jag behöver peppas upp brukar jag lyssna på "Things can only get better" – låten som ackompanjerade Tony Blairs och Labours jordskredsseger i det brittiska valet 1997.
Efter det hemska coronaåret 2020 är låtvalet också givet. Efter detta (för att använda latinets) Annus Horribilis känns det som att saker och ting bara kan och behöver bli bättre.
När jag talade med statsminister Stefan Löfven (S) strax före jul andades han också vissa förhoppningar om att 2021 ska bli ett bättre år.
"När vi kan börja vaccinera så kan vi se ett ljus. Det är en viktig signal. Dock kommer det att ta tid innan allt kan återgå till det normala", konstaterade han.
Regeringen laddar också rejält för att få fart på Sverige efter coronakrisen.
Det tål att strykas under med rödpennan flera gånger att statsbudgeten innebär historiskt stora satsningar.
Den rymmer finanspolitiska stimulanser med drygt 105 miljarder kronor 2021 och över 85 miljarder kronor 2022.
Under året ska regeringen dessutom ta fram en ny infrastrukturproposition.
Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) har en klar och tydlig ambition. Investeringarna ska öka, vilket kommer att ha betydelse för att lyfta jobb och ekonomisk aktivitet.
Investeringar i järnvägar, vägar, hamnar och broar är en jobbmotor och ett sätt att kicka igång ekonomin.
Viktigt under 2021 blir även arbetet för att bygga ett starkare samhälle.
Den S-ledda regeringen har redan tagit en del initiativ för att rusta den offentliga sektorn. Under mandatperioden 2014-2018 tillfördes 35 miljarder kr mer till vård, skolor och äldreomsorg. Det blev 100 000 fler anställda i välfärdssektorn.
Men coronakrisen har visat att det fortfarande finns stora brister i både äldreomsorgen och krisberedskapen.
Nu tillförs ytterligare miljarder till kommuner och regioner. Dessutom har regeringen och samarbetspartierna initierat ett äldreomsorgslyft, helt i linje med kraven från Kommunalarbetarförbundet.
Men det är ett arbete som inte får stanna av. Gruppen som är 80 år eller äldre, de många 40-talisterna, kommer att öka kraftigt under hela decenniet. Det innebär lika kraftigt ökade behov av mer investeringar i vård och omsorg.
Efter 2020 borde rimligen också socialdemokratin stå ideologiskt stark.
När covid-19 slog till ropade i princip alla på statliga insatser – även de som vanligtvis brukar kräva skattesänkningar och marknadslösningar. Då insåg plötsligt en växande skara hur viktigt det är med en stark offentlig sektor. Att sjukvården funkar. Att det finns bra hemtjänst och äldreboenden. Att A-kassa och socialförsäkringar levererar trygghet. Eller att det finns arbetsförmedlingskontor som kan ge hjälp och stöd till den som förlorar jobbet.
Allt detta borde vara till fördel för partiet som har Gustav Möllers, Tage Erlanders och Olof Palmes idéer om det starka samhället i sitt DNA.
3-7 november 2021 ska detta socialdemokratiska parti samlas till kongress i Göteborg. Förhoppningsvis ska vaccineringen då ha kommit så långt att det är möjligt att samlas i fysisk form.
Men oavsett om det blir en kongress i traditionell eller digital form så känns det som att den har alla förutsättningar att bli ett bra avstamp inför valåret 2022. Partiaktivisterna borde kunna känna viss tillförsikt inför framtiden.
Det är ju inte precis så att det skriks efter borgerliga skattesänkningar och privatiseringar just nu.
Det finns skäl att dela Stefan Löfvens optimism inför det kommande året. Saker kan faktiskt bara bli bättre.