Under våren har flera LO-förbund varit samlade till kongresser. Fastighets, Byggnads, GS Facket och Kommunal har behandlat motioner, valt förbundsstyrelser och lagt fast den facklig-politiska kursen inför framtiden.
Det har så klart varit mycket snack om den snart stundande avtalsrörelsen. Under 2023 ska en lång rad kollektivavtal omförhandlas, vilket kommer att bli extra komplicerat i ett läge med kraftiga prisökningar, krig och oro i världen.
Men det har även varit mycket fokus på höstens val till riksdag, regioner och kommuner. Helt riktigt påpekar LO och LO-förbunden att det spelar roll för löntagarna vem eller vilka som får makten.
I valfoldern "Rött eller blått" pekar Socialdemokraterna på att den nuvarande regeringen genomfört flera förbättringar i linje med de fackliga kraven och önskemålen. Regeringen har bland annat:
- Avskaffat "Lex Laval" för att facket ska kunna kräva att svenska villkor och löner ska gälla för alla arbetare som jobbar i Sverige.
- Tagit krafttag mot arbetslivskriminaliteten och infört brottsrubriceringen människoexploatering för att sätta dit skrupellösa arbetsgivare som utnyttjar arbetare från andra länder.
- Infört huvudentreprenöransvar i bygg- och anläggningssektorn för mer ordning och reda och för att fler ska jobba under schyssta villkor och kollektivavtal.
- Tagit beslut om ett helt nytt omställningsstudiestöd som kommer att ge alla anställda oavsett anställningform möjlighet till omskolning och ny utbildning genom hela yrkeslivet.
Under Kommunals kongress pekade även ordföranden Malin Ragnegård på att förbundet fått stöd för sitt krav på att införa en skyddad yrkestitel för undersköterskor – ett viktigt beslut för att höja yrkets status.
Det innebär att endast den som har ett bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska får använda den. Lagen träder i kraft 1 juli 2023.
Vidare tryckte hon och förbundet på regeringens storsatsning på Äldreomsorgslyftet, som ger personal inom äldreomsorgen möjlighet att utbilda sig på betald arbetstid.
Med andra ord: Det har gjort skillnad för arbetare och tjänstemän att det funnits en S-ledd regering. Trots att partiet har varit i minoritet – S har bara 100 av 349 riksdagsmandat – har det lyckats driva igenom flera viktiga reformer.
Men det skulle definitivt inte skada med fler S-mandat. Det finns ju tyvärr också flera exempel på frågor där S-regeringen inte lyckats vinna majoritet för sina krav. Dit hör hanteringen av de regionala skyddsombuden.
När arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) häromåret föreslog att de regionala skyddsombuden skulle få tillträdesrätt till alla arbetsplatser med kollektivavtal – en ganska blygsam förändring för att stärka det lokala arbetsmiljöarbetet – fick hon tummen ned av en riksdagsmajoritet bestående av M, SD, KD, L och C.
Klart är dessutom att det finns stora ideologiska skillnader i synen på A-kassan och sjukförsäkringen.
Det är bara att lyssna på vad Ulf Kristersson, Elisabeth Svantesson och andra högerpolitiker säger. En M-ledd regering kommer inte att prioritera förbättringar i socialförsäkringarna.
Därför finns det verkligen skäl för alla fackliga företrädare i Byggnads, IF Metall, Kommunal, Handels, Seko och andra förbund att engagera sig i debatten inför höstens val.
De framtida villkoren för löntagarna avgörs inte bara i avtalsförhandlingarna 2023. Det har även betydelse om det blir rött eller blått i regeringskansliet Rosenbad efter valet 11 september.