Det rör på sig i mineral- och gruvpolitiken. I en intervju i Svenska Dagbladet betonar näringsminister Ibrahim Baylan (S) att det behövs nya gruvor om Sverige ska lyckas med elektrifieringen och klimatomställningen.
"Vi kan inte bara oja oss när vi läser att kobolt utvinns av barnarbetare i Kongo", säger han.
Bra. Det har hittats kobolt (som behövs för att tillverka batterier till elfordon) på flera platser i Sverige – bland annat i Kleva gruva, Venafältet (Bergslagen), Kiskamavaara (Kiruna) och kring Lainjaur (Skelleftefältet).
Det är högst rimligt att Sverige använder dessa tillgångar istället för att importera kobolt från Kongo, Kina, Zambia och andra länder som har en tvivelaktig syn på arbetstagarnas rättigheter och inte har samma krav på miljöhänsyn i sin lagstiftning.
Tyvärr förhindras dock utvecklingen av svensk gruvnäring av krångliga och utdragna tillståndsprocesser, vilket får till följd att investerarna börjar tröttna och söker sig till andra länder. Den senaste rapporten från kanadensiska tankesmedjan Fraser Institute visar att Sverige tappar mark som gruvnation, vilket är djupt illavarslande.
Baylan har därför tillsatt en utredning med uppdraget att få till stånd en modernare och effektivare miljöprövning. Uppdraget ska redovisas senast 15 december i år.
I riksdagen väcks det samtidigt krav på ytterligare åtgärder. I veckan samlades en riksdagsmajoritet bestående av M, C, L, KD och SD bakom ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen.
För att skingra osäkerheten kring ordningen i tillståndsprocessen är det rimligt att prövningen av så kallade Natura 2000-tillstånd görs samtidigt som miljöprövningen, anser riksdagsmajoriteten.
Ett sådant tillstånd bör inte vara en förutsättning för att bearbetningskoncessionen för gruvor ska kunna beviljas, enligt de fem partierna.
Riksdagen vill därför att regeringen återkommer med ett förslag som innebär att det blir tydligt att den bedömningen ska ske i samband med prövningen av tillstånd enligt miljöbalken. Förslaget ska överlämnas senast 30 juni 2022.
I riksdagsdebatten argumenterade Mattias Jonsson (S) för att det hade varit bättre att avvakta de nu pågående utredningarna.
"Natura 2000-tillstånd ingår i det som ska ses över och analyseras av utredaren när det gäller att få en snabbare och enklare prövningsprocess", sa han bland annat.
Och det är möjligt att riksdagens tillkännagivande i slutändan gör varken till eller från – att det mest är effektsökeri och ett spel för galleriet från oppositionspartierna.
En sak är dock bergsäker: Det finns massor att göra för att återupprätta Sveriges ställning som gruvnation.
Ingen ansvarskännande politiker kan blunda för problemen.
2016 hörde Sverige till de tio ledande gruv- och mineralnationerna i världen, enligt Fraser Institute. I senaste mätningen har Sverige halkat ned till 36:e plats. Sverige har numera sämre ranking än länder som Ryssland, Ghana och Mali!
Det borde inte behöva vara på det sättet. Sverige har allt vad som krävs för att vara en ledande gruvnation i Europa och världen. Det finns mineraltillgångar, förnybar el, långa traditioner av gruvdrift, hög kompetens, ett antal schyssta gruvbolag och en stabil samhällsstruktur.
Utvecklingspotentialen är enorm. Men då gäller det att tillståndsprocesserna börjar funka bättra.
Det vilar just nu ett blytungt ansvar på den statliga utredningen om miljöprövningen.