Länge har försök skett att marknadsföra höstlovet som ”läslovet” istället. Det har väl lyckats sådär, men det är faktiskt en bra idé.
Hösten är ju utan tvekan den årstid som är mest upplagd för mys, eftersom det är den tråkigaste årstiden att ägna tid utomhus. Man kan skamlöst hoppa upp i soffan med en rykande kopp och gosa ner sig med en bra bok.
Jag hörde en gång att den enskilda sak som avgör hur bra det går för en i livet är hur många böcker det finns i ens hem under uppväxten.
Det låter förstås som en förenkling av faktorer som föräldrars kapital och utbildningsnivå, vilket är bevisat avgörande. Men jag gillar den målande beskrivningen av ett hem fyllt med böcker.
Att läsa böcker utvecklar ens språk, men också ens fantasi. Belästa människor är också kreativa människor, och det är utan tvekan framgångsrecept.
Men det finns mer i det än så. Böcker är tröst, en värld att försvinna in i när ens egen tillvaro är särskilt kul eller härlig.
Det kräver också engagemang. När man ser en serie eller film så får man inte på samma sätt utnyttja sin fantasis potential eftersom bilderna blir en givna.
Man kan heller inte scrolla i telefonen samtidigt som man läser en bok, vilket jag annars alltid gör när jag ser en serie.
Just det där engagemanget som krävs är ofta vad som får oss att inte orka, inte tycka att vi hinner, och så vidare. Men det är kanske därför det är nödvändigt. Att läsa blir som meditation.
Att man hävdar att man inte orkar eller hinner läsa kan också ha med dålig läsvana (och således självförtroende) att göra, och hur mycket jag än kan önska att alla barn fick växa upp med läsning som en naturlig del av vardagen och livet så vill jag också säga att det aldrig är för sent att börja. Om man inte känner att man har läsvana inne är mitt bästa tips att börja med ungdomsböcker.
Jag läser fortfarande om Harry Potter flera gånger per år trots att jag är vuxen. Det är bra litterära verk som man kan uppskatta i alla åldrar.
För att få upp intresset för läsningen, och i samband med att Piteå firar 400 år i år, har Piteå Stadsbibliotek väckt liv i den tidigare kampanjen ”Pite läser”. Den utvalda boken för projektet är Nattavaara av författarduon Thomas Engström och Margit Richert.
Boken är en dystopisk skildring av Norrbotten om bara trettio år, då Norrbottens län brutit sig loss från Sverige och är en självständig stat.
Berättelsen rör klimatförändringar, korruption, extrem ojämlikhet, överlevnad, fattigdom och svält.
Boken är gissningsvis utvald till kampanjen eftersom den utspelar sig i vårt närområde, och personligen läser jag hellre mer lättsamma böcker. Men det är också det som har varit det fina med projektet, att jag klivit ut ur min egen ”comfort zone” gällande läsning, och plockat upp en bok jag kanske annars hade gett till mamma (som älskar deckare och dystopier).
Men oavsett om det är Nattavaara eller någon annan bok man hellre väljer, så hoppas jag att vi alla ägnar hösten åt att läsa. Läsa med barnen, eller läsa själva. Fråga en kompis som läser mycket vilka böcker hen rekommenderar åt just dig för att komma igång.
Det finns mycket som konkurrerar om vår uppmärksamhet i denna tid. Våra informationsflöden pumpar hela tiden ut vad vi borde lyssna på för poddar och vad vi borde se på tv. Och i den här världen, och kanske särskilt efter dessa pandemi-år av oro och stress, kan den där tysta stunden med en bok i soffan vara precis vad vi alla behöver.