På senare år tycks despoter över hela världen ha enats om en gemensam strategi – anklaga alltid tid motståndare för de brott du själv är beredd att begå.
Ta Myanmar som exempel. Militären anklagade det största, demokratiskt sinnade partiet NLD för att ha fuskat i valet i november förra året. Därför genomfördes en militärkupp. Demokratin, som redan från början av skör, avskaffades helt. Istället ska militären rigga ett nytt val, och tro mig, de kommer inte nöja sig med mindre än en total valseger.
Anklagelser om valfusk, för att dölja det faktum att man själv är redo att begå valfusk – och dessutom redan har gjort det flera gånger.
Eller ta Kina. Kommunistpartiet anklagar omvärlden för propaganda när det gäller Xinjiang och den uiguriska befolkningen, och säga vad man vill om makthavarna i Peking men när det gäller propaganda har de få övermän på den här planeten.
Det senaste exemplet i raden av anklagelser för att dölja egna övertramp kommer från USA.
Under hela valrörelsen förra året anklagade Donald Trump sina motståndare för att vara korrupta och vilja rigga presidentvalet. Han drev det så långt att han in i det sista vägrade erkänna sig besegrad.
Nu framkommer det att hans egna partikamrater tycks ha ägnat sig åt avancerat valfusk.
I Florida har republikanska politiker och kampanjmakare fått personer att ställa upp som oberoende kandidater och framstå som radikala och progressiva. Målet har varit att ta röster från demokraterna och säkra en seger för de republikanska kandidaterna.
En av dessa ”låtsaskandidater” framställdes på valaffischerna som färgad fast hon är vit, och dessutom numera bor i Sverige.
En annan anklagelse Trump riktar mot demokraternas handlar om att de skulle vara korrupta. Samtidigt har Trumps toppadvokat Rudi Giuliani nu fått sitt hem i New York genomsökt av polis. Det pågår sedan länge en utredning om att han pressat regeringen i Ukraina för att de skulle anklaga Joe Bidens son för korruption i samband med att han arbetade i landet.
Och nu står Giuiliani själv anklagad för något som i de flesta system skulle kallas för just korruption.
I den nya komplicerade medieverkligheten är det sällan glasklart vad som är sanning och det är lätt att sprida rykten och falska påståenden. Det får vi antagligen vänja oss vid. Makthavare lär fortsätta anklaga sina motståndare för exakt sådant de själv gjort eller står i färd med att göra.
För oss medborgare finns det bara ett val: vi måste läsa på. Tränga bakom den ytliga propagandan. Lära oss mer.
Det är – å andra sidan – inget nytt.