Bråttom men inte kört

Stefan Edman, Mats Engström och Kalle Sundin levererar intressanta inspel till klimatdebatten inom socialdemokratin.

Stefan Edman  (t v på bilden) var en gång i tiden miljösakkunnig hos dåvarande statsministern Göran Persson (S). Nu skriver han om klimatpolitiken i boken "Bråttom men inte kört" (Votum 2020).

Stefan Edman (t v på bilden) var en gång i tiden miljösakkunnig hos dåvarande statsministern Göran Persson (S). Nu skriver han om klimatpolitiken i boken "Bråttom men inte kört" (Votum 2020).

Foto: Jonas Ekströmer/Scanpix/TT

Ledarkrönika2020-10-03 06:01
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Just nu är Miljöpartiet strängt upptaget med att välja nytt språkrör efter avgående Isabella Lövin. Persondiskussionen överskuggar allt. Men samtidigt förs en progressiv och framåtblickande debatt om miljö- och klimatpolitiken på annat håll. 

Den senaste tiden har det landat ett antal intressanta böcker och rapporter i min brevlåda.

"Bråttom men inte kört", lyder titeln på biologen och författaren Stefan Edmans senaste bok (Votum Förlag).

Edman pekar på problemen och de gigantiska utmaningarna. Men han har framför allt en optimistisk och konstruktiv ton. 

Han pekar på ett antal klimatpositiva trender och nya lösningar som växer fram runtom i världen – till exempel att både Kina och Tyskland storsatsar på förnybar energi. Första halvåret 2019 installerade kineserna totalt åtta gånger mer vind- och solkraft än kol.

Ett annat exempel är elbilsrevolutionen. Tesla, Nissan, Volkswagen, Volvo och många andra är på banan och tänker nytt.

Ett tredje är Industriklivet och Hybrit i Luleå – initiativet för en stålproduktion utan koldioxidutsläpp.

Med andra ord: Det finns lösningar. Innovationer och investeringar i ny miljövänlig teknik kan fixa klimatkrisen.

Det är också viktigt säga till de som känner klimatångest eller de som tror att den gröna omställningen betyder social och ekonomisk utarmning. Ett fossilfritt välfärdssamhälle är ingen utopi. Det är ett realistiskt mål.

I boken "Miljöframgångar" (Fri tanke 2020) är Mats Engström, som har ett förflutet i Miljödepartementet, inne på ungefär samma spår som Stefan Edman. 

"Vi klarade av att avveckla freoner, införa en av världens första koldioxidskatter och skärpa EU:s kemikalielagar", skriver Engström och menar att det är en lärdom för dagens klimatpolitik.

Saker och ting går helt enkelt att förändra. Framtiden är påverkbar.

Ett annat viktigt påpekade görs av Kalle Sundin, utredare hos det fackliga idéinstitutet Katalys. I rapporten "Klimatkeynesiasmen" understryker han vikten av att den gröna omställningen går hand i hand med jobb-, närings- och fördelningspolitik. Bland annat vill ha se snabbare miljöprövningar för att underlätta investeringar i det nya.

"Långsamma och oförutsägbara prövningsprocesser hindrar viktiga insatser, exempelvis utbyggnad av elnät och vindkraft samt brytning av särskilda omställningsmetaller till ny energiteknik", konstaterar Sundin.

I början av november 2021 ska Socialdemokraterna samlas till kongress, antingen digitalt eller på plats i Göteborg.

Det känns som att inspelen från Stefan Edman, Mats Engström och Kalle Sundin skulle kunna bilda grund för ett riktigt bra kongressbeslut om miljö- och klimatpolitiken. 

Deras respektive inlagor visar att det är möjligt att forma en politik som förenar arbetarrörelsens traditionella kamp för jobb, välfärd och rättvis fördelning med omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle (plus en rejäl dos framtidstro).

Medan miljöpartisterna bråkar om vem som ska leda deras parti finns förutsättningar för socialdemokratin att föra klimat- och miljöpolitiken ett stycke framåt och forma en linje som kan vinna acceptans bland det stora folkflertalet.

Det räcker nämligen inte med att bara snacka om ekologisk hållbarhet. Politiken måste också vara socialt och ekonomiskt hållbar. 

Även låginkomsttagare, människor i glesbygdslänen och folk med små pensioner – så kallat vanligt folk – måste känna att de har glädje och nytta av den gröna omställningen.