Arjeplog ser framtiden an med stor tillförsikt

Testverksamheten har kommit igång efter pandemin. Det betyder jobb och inkomster för Arjeplog.

Åsa Larsson och Isak Utsi är tvåa respektive etta på Socialdemokraternas valsedel i kommunfullmäktigevalet i Arjeplog.

Åsa Larsson och Isak Utsi är tvåa respektive etta på Socialdemokraternas valsedel i kommunfullmäktigevalet i Arjeplog.

Foto: Socialdemokraterna i Arjeplog

Ledarkrönika2022-05-06 16:01
Detta är en ledarkrönika. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

För ett par år sedan fick jag en förfrågan av statsvetarna Stig-Björn Ljunggren och Mike Enocksson om att medverka med ett kapitel i en bok om socialdemokratins uppgifter nu och framtiden. 

På grund av pandemin kom utgivningen att dröja till hösten 2021. Men nu finns den tillgänglig för alla som är intresserade.

Det är en antologi som fått titeln "2071 - På spaning efter socialdemokratins framtid". Vi många som ger bränsle till debatten – bland andra partisekreteraren Tobias Baudin och integrationsminister Anders Ygeman – och inläggen berör alltifrån klimat- till välfärdspolitik.

Mitt kapitel handlar om landsbygds- och regionalpolitiken och har fått rubriken "Lantisarna levererar". 

Jag pekar på flera framgångsexempel som visar att det finns goda möjligheter för jobb och utveckling även i små lands- och glesbygdskommuner. All tillväxt sker inte i storstäder och urbana miljöer, som en del förståsigpåare och nationalekonomer tycks tro.

Ett av de exempel som jag nämner är testverksamheten i Arjeplog. Sedan starten på 1970-talet har den utvecklats till en basnäring för den lilla inlandskommunen. 

Under årens lopp har horder av välkända varumärken – till exempel BMW, Daimler, Audi, Bosch, GM, Aston Martin och Lotus – sökt sig till Arjeplog för att få testa sina produkter i kärvt vinterklimat på frusna sjöar.

Under vintersäsongen vistas vid ett och samma tillfälle cirka 3 000 testare av olika nationaliteter i regionen i perioder om två till tre veckor, vilket givetvis har enorm betydelse för en kommun med bara 2 700 invånare.

Under pandemiåren har dock verksamheten gått på sparlåga, vilket varit negativt för hotell, restauranger, handel, service och andra lokala näringar. 

Nu ser dock kommunalrådet Isak Utsi (S) framtiden an med tillförsikt.

"Verksamheten är tillbaka på ungefär 80 procent av nivån som var före pandemin. Det känns positivt efter två mycket speciella år", berättar Utsi när jag träffar honom under arbetarrörelsens 1 maj-firande i ABF-huset i Arjeplog.

Utsi är även övertygad om att testverksamheten kommer att fortsätta växa.

"Det finns uppdämda behov. Bolagen behöver komma igång igen för att inte halka efter i utvecklingen", säger han.

Starten för testverksamheten i Arjeplog var ganska slumpartad. På sin hemsida berättar Arjeplogs kommun om hur det gick till. 

Allt började då tre ingenjörer från det tyska företaget Teldex körde omkring i övre Norrlands inland i början av 1970-talet och gjorde fordonstester på allmänna vägar.

De råkade komma till Arjeplog och fick se en upplogad bana på sjön Hornavans is. Banan visade sig vara start- och landningsbana för ett lokalt turistflygföretag. 

Teldex gjorde en förfrågan om att få använda banan, vilket innebar blev starten för uppbyggnaden av testverksamheten, som idag är en miljardindustri i inlandet.

Det är ett bra exempel på vad driftiga entreprenörer och lokala krafter kan uträtta. Men det tål även att påminnas om att utvecklingen i Arjeplog inte varit möjlig om det saknats fungerande samhällsstrukturer och offentlig service. 

Till exempel har det spelat en helt avgörande roll att det funnits en offentligt finansierad flygplats i grannkommunen Arvidsjaur. Det har gjort det möjligt för världens fordonstestare att ta sig snabbt och enkelt till anläggningarna i Norrlands inland.

För att uttrycka det ideologiskt och ge en liten fingervisning inför höstens val: Marknaden och de privata företagen fixar inte utvecklingen på egen hand. Det behövs också politik och robusta samhällsinstitutioner för att det ska bli jobb, tillväxt och ökad välfärd.

När jag frågar Isak Utsi vad som behövs för att det lokala näringslivet ska kunna fortsätta att utvecklas pekar han också på sådant. Att det finns elproduktion, elnät, mobiltelefonitäckning, bredband, vägar och annan fungerande infrastruktur i Arjeplog.

Med andra ord: Det är inte bara ett krav på regional rättvisa att samhället investerar i bredbandsutbyggnaden även i landets mest glesbebyggda kommuner. Det är även en fråga om ekonomisk rationalitet – om att Sverige på det sättet tar tillvara tillväxtkraften och förutsättningarna för nya jobb även i Arjeplog, Arjeplog, Jokkmokk, Pajala, Överkalix och andra småkommuner.

Testverksamheten, som idag bidrar med fina inkomster till samhällsbygget Sverige, hade aldrig gått att utveckla på Odenplan i Stockholm eller Kungsportsplatsen i Göteborg. Det kunde bara ske i Norrlands inland.