Under tisdagen har Europaparlamentet diskuterat och beslutat om några viktiga delar i EU:s "Fit for 55"-paket, Europeiska Unionens mest omfattade satsning någonsin för att skynda på klimatomställningen. 

Heléne Fritzon (S), som sitter i Europaparlamentets miljöutskott, är glad och nöjd.

"Det är en historisk dag för klimatet", säger hon i en kommentar.

Hon lyfter särskilt fram skärpningen av EU:s utsläppshandel som kommer att minska antalet utsläppsrätter kraftigt till 2030.

"Minskningen motsvarar nästan två år av Sveriges utsläpp. Nu är det inte bara röken från industrins skorstenar som ska minska, nu inkluderar vi även transporter och bostäder från och med 2026. Vi svenska socialdemokrater var en avgörande och pådrivande kraft för att göra utsläppshandeln mer ambitiös", säger Heléne Fritzon.

Vidare pekar hon på beslutet om klimattullarna som sätter press på omvärlden. De som vill sälja sina varor på EU:s inre marknad måste också ta ett klimatansvar. De nya tullarna ska börja gälla från och med 2026.

Dessutom understryker Fritzon att den sociala klimatfonden kommer att få stor betydelse för att skydda vanligt folk från orimliga pris- och kostnadsökningar på exempelvis drivmedel.

"För oss socialdemokrater är det viktigt att garantera en rättvis omställning som fungerar för vanligt folk", säger Heléne Fritzon.

Glädjande är också att det finns en bred samsyn kring de nya initiativen bland Europaparlamentarikerna. Visst, det finns klimatförnekare även i Europaparlamentet. Men en stor majoritet sluter upp bakom besluten.

Så är det för övrigt även på många andra områden i Europaparlamentet. Den konservativa EPP-gruppen (177 ledamöter) och den socialdemokratiska gruppen (145 ledamöter) kompromissar ofta med varandra i en god och konstruktiv anda. Ofta återfinns även Europaparlamentets 73 gröna ledamöter och liberala Renews 101 ledamöter i samma breda politiska mittfåra.

"Den breda mitten", som tidigare centerledaren Annie Lööf brukade tala om, är en realitet i Europaparlamentet.

Det borde vara en fingervisning och leda till viss eftertanke i svensk politik. En bred mittenkoalition med S, C och M hade varit en bättre och mer tilltalande lösning, icke minst för klimatet, än den SD-understödda högerregim som Sverige fick efter riksdagsvalet 2022.

De politiska samarbetsformer som funkar i Bryssel och Strasbourg borde vara möjliga i även i Sverige.