S-kvinnor samlas till kongress 25-27 augusti

Det socialdemokratiska kvinnoförbundet kan blicka tillbaka på en mycket framgångsrik historia.

1999 drog S-kvinnor igång en kampanj för att bekämpa löneorättvisorna mellan män och kvinnor. De föreslog mustasch inför löneförhandlingarna med chefen.

1999 drog S-kvinnor igång en kampanj för att bekämpa löneorättvisorna mellan män och kvinnor. De föreslog mustasch inför löneförhandlingarna med chefen.

Foto: Jack Mikrut/TT

Ledarbloggen2023-08-24 16:01

År 1892 bildades den första socialdemokratiska kvinnoklubben i Stockholm. Under efterföljande år fortsatte det sedan att uppstå S-märkta kvinnoklubbar som svampar ur jorden runtom i hela Sverige.

1920 bestämde sig alla dessa kvinnoklubbar, som då var 120 stycken, för att göra gemensam sak och bilda Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund.

Det skedde vid en konstituerande kongress i mitten av februari 1920. Signe Wessman, aktiv i sömmerskornas fackförening, valdes till förbundets första ordförande. 

Redan från början stod kampen för jämställdhet och kvinnors rättigheter i fokus. En av de frågor som diskuterades på den första kongressen var "mödrarnas ställning i fattiga, barnrika familjer".

103 år senare kan dagens S-kvinnor blicka tillbaka på en synnerligen framgångsrik historia. Under mer än tio decennier har S-kvinnor drivit på för välfärd och jämställdhet – och de har nått fantastiska resultat.

Allmän och lika rösträtt. Slopandet av sambeskattningen 1971. Lagen om fri abort 1975. Omvandlingen av den gamla moderskapspenningen till en modern föräldraförsäkring för både män och kvinnor. Utbyggnaden av förskolor och fritids. Sexköpslagen. ”Varannan-damernas” i politiken. Maxtaxa i barnomsorgen. En feministisk utrikespolitik under S-styret 2014-2022. Plus en massa annat.

Så klart är framstegen inte bara S-kvinnornas förtjänst. Även liberaler och borgerliga feminister har gjort viktiga insatser. Men det går inte att komma ifrån att det socialdemokratiska kvinnoförbundet har haft en central och avgörande betydelse.

Politiken har gjort skillnad, vilket också är förklaringen till att Sverige numera rankas som EU:s mest jämställda land, strax före Danmark och Nederländerna.

Det betyder inte att allt är bra i Sverige 2023. Det finns hedersförtryck, våld i nära relationer och annat som drabbar främst kvinnor. 2017 fäste kampanjen #MeToo uppmärksamheten på sexuella trakasserier och övergrepp som kvinnor utsätts för även i det moderna Sverige.

Därför kan S-kvinnor och andra jämställdhetskämpar inte sitta nöjda. Det finns alltjämt mycket kvar att göra.

Men det är samtidigt viktigt att påminna om att det går att förändra. Att reformer påverkar. Att en annan värld är möjlig. Att engagemang lönar sig.

S-kvinnors historia är ett synbart bevis. Det finns all anledning för dagens 7 714 medlemmar att sträcka på sig och känna stolthet när förbundet nu samlas för kongress i Norrköping 25-27 augusti och ska lägga fast den politiska kursen för framtiden.