Norrbottningarna är på hugget i riksdagshuset

Regering och riksdag behöver göra ett antal insatser för att underlätta expansionen i norra Sverige.

S-ledamöterna Fredrik Lundh Sammeli, Luleå, Hannah Bergstedt, Piteå, Linus Sköld, Älvsbyn, och Emilia Töyrä, Kiruna, lyfter Norrbottensfrågorna i riksdagen.

S-ledamöterna Fredrik Lundh Sammeli, Luleå, Hannah Bergstedt, Piteå, Linus Sköld, Älvsbyn, och Emilia Töyrä, Kiruna, lyfter Norrbottensfrågorna i riksdagen.

Foto: NSD Arkiv

Ledarbloggen2022-02-13 08:01

De fyra norrbottniska S-riksdagsledamöterna har varit flitiga i riksdagens talarstol under den senaste tiden. De har pressat statsråden på besked om frågor som berör olika delar av den gröna nyindustrialiseringen i norra Sverige.

Fredrik Lundh Sammeli, Luleå, har lyft glesbygdens perspektiv i en debatt med landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg

Hannah Bergstedt, Piteå, har diskuterat behovet av snabbare myndighetshantering med näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson.

Emilia Töyrä, Kiruna, har tryckt på för mer resurser till Länsstyrelserna i en frågestund med civilminister Ida Karkiainen

Linus Sköld, Älvsbyn, har efterlyst större satsningar på vägar och järnvägar i norra Sverige i en replikväxling med infrastrukturminister Tomas Eneroth.

(Alla frågor och svar går att fördjupa sig i via länkarna ovan.)

Det är utmärkt att ledamöterna håller den norrbottniska grytan kokande i riksdagshuset. Det kommer att behövas statliga satsningar på arbetsmarknadsutbildning, infrastruktur, förstärkta elnät, förenklade tillståndsprocesser och mycket annat för att Northvolt, Hybrit, H2 Green Steel, LKAB:s omställningsplan och andra framtidsprojekt i norr ska lyfta.

Kompetensförsörjningen är en nyckelfråga. Arbetskraftsbehoven är redan enorma. Både privat och offentlig sektor skriker efter folk. Peter Larsson, regeringens samordnare för samhällsomvandlingen i norr, räknar med att befolkningen i Norrbotten och Västerbotten behöver växa med mellan 50 000 och 100 000 invånare under de kommande decennierna.

Det kan framstå som en gigantisk utmaning. Men den är definitivt ingen omöjlighet. När jag nyligen träffade Mats Taaveniku, Socialdemokraternas starke man i Kiruna, påminde han om vad som skedde i detta norrbottniska gruvsamhälle mellan 1950 och 1960. Kiruna växte med nästan 8 000 invånare på bara 10 år – från 19 107 invånare 1950 till 26 703 invånare 1960.

Trenden var likartad i hela regionen. Norrbotten växte med 20 000 invånare under samma period, från 241 000 till 261 000 invånare.

Detsamma kan så klart ske igen. Jobben finns. Men det gäller att både statliga och kommunala beslutsfattare är med på noterna för att underlätta en befolkningstillväxt. De behöver investera i bostäder, kultur, skolor och mycket annat för att för att människor ska bo kvar och ännu fler flytta till Norrbotten.

Därför är det bra att riksdagsledamöterna nu plockar fram blåslampan och driver på.

Till exempel är det viktigt att Svenska kraftnät får grönt ljus från regeringen för sitt investeringspaket för att klara de växande elbehoven i norra Sverige. Det är en av många frågor som behöver få en lösning för att möjliggöra den gröna nyindustrialiseringen.