Demokratins genombrott har uppmärksammats på många olika sätt under 2021. Som en del i arbetet för att manifestera och höja kunskapen om demokratin har kommittén Demokratin 100 år tagit fram en Demokratistuga.
I slutet av augusti fanns denna stuga på plats under Skördefest- och Miljödagarna i Boden. Det arrangerades workshops och panelsamtal om utmaningarna för demokratin.
"Vi märker att det demokratiska samtalet förändras inte minst under pandemin. Samtalsklimatet i våra sociala medier hårdnar. Extremistiska rörelser ökar i hela Europa. Sammantaget känns det viktigt att uppmärksamma 100-års jubileet för införandet av allmän rösträtt. Syftet är att utveckla och stärka demokratin inför de kommande 100 åren. Vi hoppas att kommunmedborgarna tar chansen att diskutera demokratin för den är värd att värnas", sa Eivy Blomdahl, kommunfullmäktiges ordförande, i ett pressmeddelande inför arrangemanget.
Det är en uppmaning som kommer att vara högaktuell även 2022 och kommande år. Demokratin är ingen självklarhet i dagens värld. Demokratin är trängd av auktoritära och antidemokratiska rörelser.
I en rapport visar Palmecenter att hela 87,3 procent av världens befolkning – 6,4 miljarder människor – lever i mer eller mindre inskränkta samhällen. Vissa är utsatta för repression och hotas, misshandlas och fängslas för att de organiserar sig. Andra lever i fullkomligt stängda samhällen där civilsamhället måste verka under jorden, med risk för att bli fängslade eller mördade.
"Den gemensamma nämnaren är att udden är riktad mot den folkliga och fackliga organiseringen, det fria ordet och möjligheten att protestera", konstaterar rapportförfattaren Mats Wingborg.
Tag bara rätten till facklig organisering som är en självklarhet i Sverige. I stora delar av världen är förhållandena radikalt annorlunda. I länder som Bangladesh, Belarus, Brasilien, Colombia, Egypten, Honduras, Myanmar, Filippinerna, Turkiet och Zimbabwe utsätts facket och dess företrädare för ständiga övergrepp och systematiska kränkningar, enligt Världsfackets årsrapport.
Fortfarande är det en lång väg att vandra innan vi kan säga att jorden är en planet som präglas av demokrati och respekt för mänskliga rättigheter.
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna antogs av generalförsamlingen 10 december 1948. 73 år senare måste vi tyvärr konstatera att många av FN:s medlemsländer alltjämt bedriver en politik som går stick i stäv med denna proklamation.