18 maj var jag inbjuden till ett panelsamtal som arrangerades av Norrbottens Bildningsförbund. Jag, Daniel Persson, Kuriren, Linda Frohm (M), Anders Öberg (S) och framtidsforskaren Per Ödling diskuterade läget för demokratin i världen och Sverige – ett minst sagt angeläget ämne.

Den som tittar sig runt i världen kan lätt bli både pessimistisk och djupt bekymrad. 

Få av jordens folk lever i fullvärdiga demokratier, enligt tidningen The Economists demokratindex. De auktoritära och antidemokratiska strömningarna är starka. 

87,3 procent av jordens befolkning, 6,4 miljarder människor, lever idag i mer eller mindre inskränkta samhällen, skriver Palmecenter i en rapport.

Svensk demokrati är visserligen fortfarande stark. Omkring 87 procent av väljarna röstade i senaste riksdagsvalet – en internationellt sett hög siffra. Men det finns siffror som oroar även i vårt land. 

Allt färre svenskar väljer att engagera sig partipolitiskt. På 1980-talet var ungefär 15 procent av den vuxna befolkningen med i ett politiskt parti. Nu ligger siffran någonstans mellan fyra och fem procent.

Det är utveckling som bör bekymra alla demokratiskt sinnade människor. Utan medlemmar förtvinar partierna. Den politiska återväxten försämras. Folkstyret försvagas.

Därför behöver fler svenskar ta sitt ansvar genom att också bli partimedlemmar. 

Det innebär inte att de behöver bli hyperaktiva, viga hela sitt liv till politiken och springa på partimöten varenda kväll. Men bara att betala medlemsavgiften i ett parti är en liten men väsentlig handling för att stödja det svenska partiväsendet och lägga grunden till att svensk demokrati blir ett stycke starkare.

Demokrati är en rättighet. Men folk har också vissa förpliktelser för att demokratin ska fungera. 

Vi har alla ett ansvar för att vårda demokratin. Det är hela grejen med folkstyre.