Film, sång och musik piggar upp valrörelserna

Ledarbloggen har botaniserat bland partiernas valfilmer och vallåtar.

Film, musik och sånger har alltid spelat en viktig roll i de politiska partiernas kampanjarbete. Så är det även i årets valrörelse.

Film, musik och sånger har alltid spelat en viktig roll i de politiska partiernas kampanjarbete. Så är det även i årets valrörelse.

Foto: Socialdemokraterna

Ledarbloggen2022-08-19 11:55

Film, musik och sånger har alltid spelat en viktig roll i de politiska partiernas kampanjarbete. Så är det även i årets valrörelse. 

I Socialdemokraternas valfilm i år är det inte helt oväntat statsminister Magdalena Andersson som spelar huvudrollen. S vill dra nytta av hennes höga personliga förtroendesiffror i kampen om regeringsmakten.

Vilken betydelse som denna film kommer att få återstår att se. 2018 fick emellertid Socialdemokraterna stort genomslag för sin film med Stefan Löfven utanför en korvkiosk.

Filmen vann till och två med priser i Reed Award, en internationell utmärkelse som delas ut av den amerikanska tidningen Campaign & Deloitte. S-filmen vann kategorierna ”Best international TV Advertisment” och ”Best European TV Advertisment” – ett gott betyg åt partiets kommunikationschefen Helena Salomonsson och hennes medarbetare på S-kansliet.

"Varför ändra på ett vinnande koncept?", tänkte Socialdemokraterna sedan inför valet till Europaparlamentet våren 2019.

Stefan Löfven placerades ånyo framför en korvkiosk. Men den här gången fick han beställa "eine brattwurst, bitte!" och tala om Socialdemokraternas hjärtefrågor i Europapolitiken.

Historiskt har Socialdemokraterna inte varit främmande för att testa nya grepp i sina valkampanjer.1985 anlitades regissören Roy Andersson som visade farorna med ett samhälle där vinstintressena får styra i sjukvården och skolorna. 

Jag minns, som SSU-aktiv under denna period, hur filmen retade gallfeber på ungmoderaterna i valrörelsen 1985. Noterbart är dock att Roy Anderssons film överhuvudtaget aldrig nämner Moderaterna. Men uppenbarligen kände sig dåtidens höger ändå träffad av kritiken.

Den mest klassiska svenska valfilmen är "Skattefria Andersson" från 1954. I filmen får Andersson (som spelas av legendariska skådespelaren Stig Järrell) uppleva sin skattefria dröm. Men den visar sig vara en mardröm.

För med skatterna försvinner även saker och ting som ordnas gemensamt – vattnet i kranen, vägarna, skolorna, äldreomsorgen, sjukvården och barnbidragen. ”Skattefria Andersson” får bittert erfara att det svider i den egna plånboken när han måste ordna allt på egen hand.

Den 35 minuter långa filmen tål att ses även 2022 och funkar bra som moteld till alla skattekverulanter på högerkanten som predikar lågskattesamhällets välsignelser.

2006 gjorde Moderaterna flera filmer för att signalera att de var "de nya moderaterna" och förändrats som politiskt parti. Partistrategerna ville bredda väljarbasen, tvätta bort den gamla stämpeln som ett parti för höginkomsttagarna och visa att de var ett parti för vanligt folk.

Det var en kommunikationsstrategi som fungerade bra i valen både 2006 och 2010. Moderaterna fick två mandatperioder vid regeringsmakten. 2018 blev det dock respass ur regeringskansliet. Då började det gå upp för väljarna att det egentligen inte var så stor skillnad på "de nya moderaterna" och det gamla högerpartiet. 

Moderaterna backade med nästan sju procentenheter sedan väljarna sett konsekvenserna av deras politik.

I årets valrörelse lutar Liberalerna (Folkpartiet, som de hette förr) kraftigt åt höger. Partiet bildar ett tydligt högerblock tillsammans med Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna.

Inför tidigare val har dock det liberala partiet alltid ansträngt sig för att beskriva sig som ett självständigt mittenparti mellan höger och vänster. Ett exempel är filmen inför valet 1994. 

Det pågår en match ishockeymatch mellan de röda och blåa lagen. Men i slutet är det ändå socialliberalen Bengt Westerberg som avgör.

Bland vallåtarna är Centerpartiets "Nära dig" i en klass för sig. Den är gjord av låtskrivaren och artisten Fredrik Kempe som efter många år i branschen vet vad som funkar och går hem i stugorna. 

Låten utgår från idén om närodlad politik, som utgjorde Centerpartiets valplattform inför valet 2014. 

Jag brukar pigga upp mig själv ibland med att kolla på Luleåcenterns minnesvärda rockversion av "Nära dig".

Även Moderaternas ungdomsförbund (MUF) har gjort sina försök. 2010 kampanjade MUF med låten "Sverige jobbar" – en devot hyllning till Moderaternas skattesänkningar och jobbskatteavdrag.

Antagligen kände MUF:arna också vind i seglen under denna valrörelse. Moderaterna fick hela 30 procent i valet 2010, en historiskt hög siffra.

Sedan dess har det dock varit mest utför för Moderaterna. I opinionsmätningarna inför höstens val ligger Moderaterna under 20 procent.

Förmodligen hänger det ihop med att väljarna kommit till insikt om att Moderaternas skattesänkningsmynt även har en baksida i form av nedskärningar i de sociala försäkringarna och lägre ambitioner i välfärdspolitiken.

2009 gjorde socialdemokraten Evin Cetin ett försök att kryssa sig in i Europaparlamentet genom en personvalskampanj. Den räckte inte ända fram.

Cetin hade dock den överlägset bästa kampanjlåten. Välkända musikgruppen Medina ställde upp för Cetin med svängiga "Rikta ljuset". 

En annan favorit är SSU:s vallåt från 2018 – "Starkare tillsammans". En sorg är dock att låtens upphovsman Nils Forsén inte längre finns ibland oss. Denna mångsidiga och begåvade människa gick bort 13 september 2021, bara 25 år gammal.

Låten är, som Forsén skrev själv, "en tramsig hejaklacksschlager, nästan helt utan politisk verkshöjd eller konstnärligt djup". 

"Men den som någon gång besökt en fotbollsmatch inser vilken otrolig kraft som ryms i en banal hejarramsa. Inte för att en enda människa utanför supporterklubben blir särskilt imponerad – tvärtom. Poängen är att ramsan stärker gemenskapen bland oss som bär likadana halsdukar. Det är det som gör att vi återkommer match efter match, i med- eller motgång. Vi bär en gemensam kultur som ingen annan kan förstå", förklarade han i en artikel i Expressen 15 augusti 2018.

För den som vill fördjupa sig ytterligare i partiernas gamla valfilmer är Svenska Filminstitutets öppna arkiv en fin källa.

Under perioden 1928 -1962 producerades omkring 150 valfilmer i Sverige, varav drygt 80 av dem kan ses via Filmarkivet.se.