Under fredagen har Socialdemokraterna presenterat en rapport med rubriken "Ett år med SD-regeringen – en granskning av Ulf Kristerssons första år vid makten". Den går igenom hur regeringen hanterat alltifrån kriminal- och bostadspolitiken till drivmedelspriserna och inflationen.

Ett centralt område för välfärdspartiet Socialdemokraterna är så klart hur regeringen skött stödet till vård, skolor och omsorg. Här finns också en viktig konfliktlinje mellan Socialdemokraterna och de fyra partier som står bakom Tidöavtalet (M, SD, KD och L).

Visserligen talar även Jimmie Åkesson & Co vackert om välfärden. Men det är mest en läpparnas bekännelse. I realiteten sker just en kraftig urgröpning av det statliga stödet till välfärdssektorn. Uppräkningen av de generella statsbidragen 2024 (10 miljarder kronor) räcker inte ens för att täcka kostnadsökningarna i landets kommuner och regioner.

SKR beskriver samtidigt en situation i landets sjukvårdsregioner som Sverige inte har upplevt sedan 90-talskrisen, vilket också märks vid alltfler sjukhus, hälsocentraler och tandvårdskliniker.

I rapporten ger Socialdemokraterna flera exempel:

• Akademiska sjukhuset i Uppsala går med miljardunderskott.  
• Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg larmar om en risk att inte kunna betala ut löner till de anställda. 
• Region Östergötland varslar 600 tjänster på grund av ett underskott på drygt 1,1 miljarder kronor.
• Region Södermanland varslar 700 medarbetare, vilket utgör nästan 10 procent av personalen.
• Region Stockholm tvingas höja skatten och taxorna för att rädda sjukvården. 
• Region Örebro måste spara 400 miljoner kronor.

Mycket av detta hade varit möjligt att undvika om högerregeringen tillfört mer pengar till välfärdssektorn, som Socialdemokraterna kräver i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna föreslår att satsningarna på sjukvården ska fördubblas, så att tillskotten till sjukvården nästa år ökar med 6 miljarder kr mer än i högerregeringens förslag. S vill även att den särskilda satsningen på vårdpersonalen permanentas på tre miljarder kr.

Totalt vill partiet ha ett tillskott på 26 miljarder kr till kommunsektorn under 2024.

Detta är ingen orealistisk överbudspolitik. Det handlar bara om politisk vilja, prioriteringar och värderingar. I sin budgetmotion visar Socialdemokraterna att det går att finansiera större satsningar på välfärden inom ramen för en ansvarsfull ekonomisk politik. Bland annat vill partiet ha en tillfällig skatt på bankvinsterna, något som skulle stärka statsbudgeten med 10 miljarder kr.

Till detta ska läggas att Sverige har mycket goda offentliga finanser efter Magdalena Anderssons och Mikael Dambergs slit på Finansdepartementet under perioden 2014-2022.  Siffrorna från Eurostat – EU:s statistikorgan – är tydliga. Efter åtta år med S-styre har Sverige både en hög sysselsättningsgrad och en mycket låg statsskuld.

Därför finns inga rimliga skäl att snåla med pengar till välfärdspolitiken. Det finns ett statsfinansiellt utrymme för att satsa mer på vård, skolor och omsorg.

Detta måste också vara huvudbudskapet från socialdemokratin under kommande år. Det gäller att påminna om att det finns ett alternativ till högerpolitiken och till nedskärningar, varsel och uppsägningar. Då finns också goda möjligheter att Socialdemokraterna kan få revansch och göra comeback som regeringsparti efter valet 2026.