Socialdemokraterna i Kalix gjorde ett starkt val 2022. Partiet ökade sin väljarandel med nästan två procentenheter och fick stöd från sammanlagt 42,65 procent av väljarna.
Det är en välförtjänt framgång. Kalix är något av en socialdemokratisk mönsterkommun. Arbetslösheten är låg. Det satsas på skolor och äldreomsorg. År efter år prisas Kalix som en av Sveriges bästa friluftskommuner.
Det betyder emellertid inte att mandatperioden kommer att bli en söndagspromenad för Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet som tillsammans utgör kommunledning och den nya majoriteten i fullmäktige.
Kalix påverkas – på samma sätt som alla andra kommuner – av ett kärvare ekonomiskt läge och det som sker i omvärlden.
Höjda räntor, stigande priser på bränsle, elektricitet, livsmedel och annat slår mot den kommunala ekonomin. Rysslands folkrättsvidriga krig i Ukraina och oron i världen får konsekvenser också i den norrbottniska vardagen.
Till detta ska läggas den nya regeringens hantering av statsbidragen till kommuner och regioner.
Vid årsskiftet höjdes de generella statsbidragen till kommuner och regioner med sex miljarder kr. Men samtidigt räknar SKR (Sveriges kommuner och regioner) med årliga underskott i välfärdssektorn på 20-30 miljarder kr under flera år framåt.
I realiteten sker alltså en kraftig urholkning av statsbidragen till vård, skolor och omsorg. Pris- och kostnadsökningarna har redan käkat upp statsbidragshöjningen för 2023.
"Det blir en utmaning för Kalix och andra kommuner. Det skulle behövas en värdesäkring av statsbidragen", säger kommunalrådet Susanne Andersson (S), när jag träffar henne på kommunledningskontoret.
Enligt Susanne Andersson är det också fullt möjligt att finansiera en större välfärdssatsning. Om högerregeringen hade avstått från att höja den så kallade brytpunkten för statlig inkomstskatt så hade det skapat ett budgetutrymme på ungefär 13 miljarder kronor.
Det hade inneburit något högre skatt för de högst avlönade.
"Men då hade det funnits mer pengar till välfärdssektorn", konstaterar Susanne Andersson.
Andersson är också starkt kritisk till att högerregeringen skrotar det så kallade äldreomsorgslyftet. Det har exempelvis handlat om vårdbiträden som utbildat sig till undersköterskor eller undersköterskor som vidareutbildat sig inom exempelvis demensvård – insatser för att höja kompetensen och göra jobben i vård och omsorg mer attraktiva.
"Det har haft stor betydelse att personalen fått chansen till vidareutbildning på betald arbetstid. Men nu försvinner den möjligheten, vilket är mycket olyckligt i ett läge när vi behöver stärka äldreomsorgen", säger Susanne Andersson.
Hon ser överhuvudtaget kompetensförsörjningen som en nyckelfråga för att klara omsorgen om de äldre i Kalix och andra delar av Norrbotten.
"Jag har därför tagit initiativ till ett möte med mina kommunalrådskollegor i östra Norrbotten (Kalix, Överkalix, Haparanda, Pajala och Övertorneå) för en förutsättningslös diskussion. Kan vi göra något gemensamt? Vi behöver hitta samarbeten istället för att konkurrera med varandra", säger Andersson.
Sådana lokala initiativ är välkomna. Men det skulle onekligen underlätta tillvaron för Susanne Andersson och andra lokalpolitiker om det fanns bättre uppbackning från regeringshåll.
Det blir tufft att klara kvaliteten i den lokala välfärden om statsbidragen fortsätter att försämras.
På sikt riskerar det att drabba förskolor, hemtjänst och andra verksamheter även i välskötta kommuner som Kalix.