Uttrycket att det går som tåget har tjänat ut sin roll

"Satsningar på tåg borde göras och de borde inte stanna inom landets gränser", skriver NSD-krönikören Sonia Ericstam.

"Uttrycket att någonting går som tåget, i betydelse att något går i tid, har tjänat ut sin roll", skriver NSD-krönikören Sonia Ericstam.

"Uttrycket att någonting går som tåget, i betydelse att något går i tid, har tjänat ut sin roll", skriver NSD-krönikören Sonia Ericstam.

Foto: Maria Dahlgren

Krönika2023-01-15 16:01
Detta är en ledarkrönika. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Uttrycket att någonting går som tåget, i betydelse att något går i tid, har tjänat ut sin roll. Så känner kanske i alla fall den som under slutet av året var ute i tågtrafiken eller följde nyheterna om tågkaos. 

Att tågen är mer försenade nu än tidigare är dock en myt. Under de senaste åren har nio av tio av SJ:s tåg varit i tid, att jämföra med sju av tio under 1970- och 1980-talen. Men siffrorna skiljer sig åt i landet. 

Under senare år finns noteringar om att knappt hälften av tågen till Luleå och Kiruna varit punktliga. Ett tåg räknas som punktligt om det ankommer inom en fem minuters marginal från den avsedda tiden. 

För den som vill nörda ner sig finns statistiken tillgänglig på Trafikverkets hemsida.

I slutet av året meddelade den kristdemokratiske infrastrukturministern Andreas Carlson att 750 miljoner kronor tas från järnvägsunderhållet för att i stället läggas på vägunderhåll. Carlson menar att pengarna ändå inte kommer att kunna användas effektivt till järnvägarna, men omprioriteringen har fått kritik. 

Enligt Föreningen Svenska Järnvägsentreprenörer har Sverige satsat mindre än jämförbara länder på investeringar av underhåll av järnväg. Föreningen menar att nuvarande investeringar inte räcker för att upprätthålla järnvägens nuvarande funktion – och det leder till långsiktigt ökade underhållskostnader.

I ljuset av att regeringens övriga politik, exempelvis beslutet att sänka reduktionsplikten (plikten innebär att drivmedelsleverantörer måste blanda in biodrivmedel i fossilt bränsle), befaras leda till att Sverige inte når klimatmålen för 2030, är omprioriteringen från tåg till biltrafik nedslående. 

Satsningar på tåg borde göras och de borde inte stanna inom landets gränser. 

Under 2021 infördes ordet flygskam i Svenska Akademiens ordlista, men allt fler börjar få reslusten tillbaka efter pandemin. Smidiga alternativ för dem som vill resa miljömedvetet borde vara en självklarhet. 

Ett föredömligt exempel är den tyska kampanjen från i somras, då en biljett för 9 euro innebar fria resor på alla lokala tåg och bussar i landet under sommarmånaderna. 

Satsningen ledde till minskningar av koldioxidutsläpp motsvarande hastighetsbegränsningar på tyska motorvägar under ett helt år. Under året kommer en ny tågbiljett, något dyrare, men som även gäller regionaltåg att införas. 

Något att drömma om inför det nya året är många liknande satsningar som kan få fler att lämna bilen.