Det är speciella tider vi lever i. När allt är över, långt från nu, kommer vi att minnas tillbaka till den här tiden och berätta om den för våra barnbarn. Månaderna i isolering och karantän. De ofattbara mängderna med människor som miste livet runt om i världen. Men också om hur gamla fina ord som ”solidaritet” dammades av och plötsligt blev inne igen. Hur människor ställde upp och hjälpte varandra när det var som mörkast. Att vi gjorde det tillsammans.

När vi summerar den här tiden hoppas jag att vi kan minnas tillbaka till att vår svenska modell gjorde att vi landade lite mjukare. 

Vi ska komma ihåg att vi i Sverige under lång tid har byggt upp skyddsnät för att klara de här situationerna. 

Förvisso har kvaliteten naggats i kanten och alla som borde få ersättning får inte det. Men det finns en grund att stå på som andra saknar och det är relativt lätt för riksdag och regering att dra i reglagen för att få skydden att omfatta fler.

Det har man nu valt att göra. Från och med den 13 april gäller tillfälliga regler för a-kassan. Bland annat blir det lättare att uppfylla ett arbetsvillkor, snabbare att uppfylla tolv månaders medlemskap eftersom varje månad mellan mars–december 2020 räknas som fyra månader och karensen slopas. Dessutom höjs ersättningstaket.

Man kan förstås ha synpunkter på det här. Alla som valt att stå utanför a-kassan går nu snabbt med därför att risken för att bli av med sitt jobb plötsligt har blivit väldigt stor. Och det blev dessutom väldigt förmånligt att gå med nu. Men vi vet ju inte varför de här personerna inte anslutit sig tidigare och det kanske egentligen inte spelar någon roll. 

Det viktigaste är att alla även framledes inser vikten av att vara försäkrad.

Istället för att känna sig förfördelad för att någon annan nu får en snabbare och lättare väg till att få ersättning än jag själv fick, behöver man kanske istället se vad alternativet skulle ha varit. Otroliga mängder människor kommer att förlora sin försörjning. Det går enkelt att jämföra med vad som händer i andra länder som saknar de här skyddsnäten. 

Utan att snabbt få in alla de här människorna i a-kassan skulle vi stå inför en fruktansvärd utslagning av människor och familjer. Folk skulle få gå från hus och hem när räkningarna inte kunde betalas. Istället för bilder av köer till utdelning av matpaket i Pittsburgh hade vi haft bilder från detsamma i Piteå. 

Vi ska vara glada över och rädda om vår svenska modell och solidaritet. Utan den skulle det bli mycket värre.