I rapporten "Bortom verklighetsbilden", som tagits fram av partipolitiskt obundna tankesmedjan Futurion, har medieprofessorn Jesper Strömbäck gjort en sammanställning av hur Sverige står sig i internationella jämförelser.
Strömbäck har gått igenom 50 globala index och rankningar. Tabellen på sidan 25 i rapporten är talande. Sverige rankas regelmässigt som ett av världens tio mest framstående länder, i sex rankingar som det bästa landet i världen.
Det handlar om alltifrån demokrati, pressfrihet, jämställdhet, social rättvisa, miljö och inkludering till företagsklimat, innovationer och konkurrenskraft.
Bilden av Sverige som ett väl fungerande land stärks även av siffrorna från Eurostat, EU:s statistikorgan. Sverige har en hög sysselsättningsgrad och starka offentliga finanser.
Det betyder inte att allt är bra i Sverige. Men det finns skäl att påminna om att Sverige är ett i grund och botten välskött land när man hör högerpartiernas klagovisor och eländesbeskrivningar i årets valrörelse.
Sverige står dock inte opåverkat av det som nu sker i Europa. Kriget i Ukraina ger återverkningar i hela världen, inklusive Skandinavien.
Priserna på energi och livsmedel drivs upp. Det blir fördyringar för hushåll och företag. I princip alla berörs.
Enligt Konjunkturinstitutets (KI:s) senaste prognos kommer inflationen att stiga ytterligare och ligga runt 10 procent vid årsskiftet. KI räknar också med att Riksbanken kommer att gå fram med snabbare räntehöjningar än vad som tidigare signalerats.
Allt detta slår mot hushållens köpkraft och därmed dämpas den privata konsumtionen tydligt både i år och nästa år.
Även export och investeringar förväntas utvecklas svagare under de närmaste åren. KI förutspår en blygsam tillväxt på 0,5 procent nästa år – en nedskrivning från tidigare 1,2 procent.
Läget på arbetsmarknaden har förbättrats tydligt efter pandemin. KI bedömer även att sysselsättningen kommer att fortsätta öka under året. 2023 kommer dock en avmattning.
Prognosen för arbetslösheten under 2023 är 7,8 procent, vilket är 0,3 procentenheter högre än tidigare prognos.
Finansminister Mikael Damberg (S), som under onsdagen besökte Noliamässan i Piteå, framhåller att det är ett osäkert ekonomiskt läge som framför allt slår mot de människor som redan har små ekonomiska marginaler.
"Därför är det viktigt att finanspolitiken stöttar hushåll med svag ekonomi", säger han.
Ett sådant exempel är höjningen av garantipensionen, som betyder mer pengar i plånboken för låginkomstpensionärerna redan denna månad.
På Twitter beskrivs pensionsbeslutet som "röstköp" av Moderaternas chefsekonom Jesper Ahlgren. Höjningen av garantipensionen är dock såväl bra konjunkturpolitik som klok jämställdhets- och fördelningspolitik.
Dels har det länge stått klart att det behövs ett lyft för dem har som har låga pensioner trots att de jobbat ett långt yrkesliv. Till exempel är fyra av tio pensionärsmedlemmar i det kvinnodominerade fackförbundets Handels beroende av garantipensionen för att klara sig.
Dels är det vettigt att göra den här typen av riktade insatser för att upprätthålla köpkraften hos låginkomsthushållen och hålla igång ekonomin i ett läge med vikande konjunktur.
Statsbudgeten för 2023, som ska läggas på riksdagens bord senast 15 november, bör dock rymma fler liknande initiativ – till exempel för långtidssjuka och barnfamiljer.
En förutsättning för att det ska bli en sådan konjunktur- och fördelningspolitik är emellertid att Mikael Damberg och Socialdemokraterna får fortsätta att regera.
Moderaterna, som ser förbättringar för de sämst ställda pensionärerna som "röstköp", är inget att räkna med i det här sammanhanget.