När jag gick med i SSU-klubben i Kalix 1980 var den norrbottniska kustkommunen ett av landets starkaste S-fästen.
I valet 1982, när jag var förstagångsväljare, fick Socialdemokraterna och legendariska S-kommunalrådet Bengt Söderholm stöd från mer än 6 av 10 Kalixbor.
2020 är Kalix fortfarande en stark S-kommun. Den egna majoriteten är dock förlorad. Istället bildar partiet sedan 2010 ett gemensamt rödgrönt styre med MP och V.
Efter valet 2018 har den rödgröna trion tillsammans 22 av de totalt 41 mandaten i kommunfullmäktige – därav 17 för S, 3 för V och 2 för MP.
På kommunledningskontoret i Kalix träffar jag kommunalrådet Tommy Nilsson (S), som står i spetsen för den rödgröna majoriteten sedan 2016, när han efterträdde Ellinor Söderlund som ordförande i kommunstyrelsen.
Han berättar om partiernas gemensamma vision. Kalix ska vara "den lugna, trygga Sverigedrömmen för alla – en attraktiv, jämställd och hållbar kommun”.
"Den största utmaningen är bristen på arbetskraft och kompetens. Vi måste få fler människor att stanna kvar och få inflyttning", konstaterar han.
I vårt samtal trycker han särskilt på vikten av att få unga kvinnor att stanna och bosätta sig i Kalix.
"Det handlar inte bara om jobb. Hela paketet måste fungera – boende, förskolor, skolor, fritidsliv, tillgång till fiber och annat, liksom mjuka värden som tolerans, öppenhet och mångfald", säger han
Bland annat har kommunen skapat en jämställdhetschecklista som ska användas vid alla beslut. Vidare ska den för första gången genomföra en jämställdhetsanalys i arbetet med den kommunala budgeten.
Jämfört med många andra kommuner har Kalix goda förutsättningar att skapa lokal tillväxt.
Nilsson pekar på att kommunen har ett differentierat näringsliv, ett strategiskt läge vid kusten, närheten till Finland och goda möjligheter att utveckla samarbetet med Luleå-Boden-regionen. Kommunen rankas som en av landets främsta friluftskommuner och skolan anses vara tredje bäst i landet, enligt Lärarförbundets senaste ranking.
"Vi har alla förutsättningar till en framtid i Kalix", säger han.
Nu tycks byggandet också ha tagit fart. Resecentrum för tågtrafik påbörjades under hösten och färdigställs under 2020. Boendet Studenten 1 med 15 lägenheter för personer över 65 år har byggts och inflyttning är påbörjad.
Kommunen har även kommit igång med bostadsområdet Tor 8, där 30 lägenheter kommer att byggas med inflyttning i juni 2021. Därtill har Trafikverket påbörjat bygget av den nya E4-bron över Kalix älv, som ska stå färdig 2021.
Sådana investeringar betyder mycket för framtidstron. Lokalbefolkningen ser att det byggs för framtiden.
Nilsson understryker att utvecklingen hänger främst på den lokala viljan och kraften. Han riktar dock ett tydligt krav till regering och riksdag.
"Det behövs ett särskilt landsbygdslån, där staten tar en större del av risken, för att underlätta bostadsbyggandet utanför de större tätorterna", säger han.
Tidigare landsbygdsministern Sven-Erik Bucht (S) var inne på att skapa en sådan modell – och det är en fråga som även borde intressera dagens landsbygdsminister Jennie Nilsson (S), liksom regeringens samarbetspartier L och C. Förslaget rimmar väl med de regionalpolitiska skrivningarna i punkt 23 i Januariavtalet.
På sidan 143-144 i landsbygdskommitténs tjocka slutbetänkande (SOU 2017:1) finns dessutom en detaljerad beskrivning av hur ett sådant system kan se ut.
Idéerna om ett särskilt landsbygdslån ligger i linje med den moderna regionalpolitiken.
Staten kan inte kommendera fram en bättre utveckling i Kalix och andra landsbygdskommuner. Däremot kan den underlätta och skapa bättre förutsättningar för Tommy Nilsson och andra som arbetar för utveckling i sin hembygd.