Det finns cirka 150 dagstidningar i Sverige, enligt Nationalencyklopedin. Det betyder att Sverige är ett av världens tidningstätaste länder och att svenskarna hör till de mest tidningsläsande folken på planeten.
Det säger en del om tidningarnas roll och betydelse i vårt demokratiska samhälle.
De fungerar som nyhetsförmedlare, granskare av makthavare, bevakare av lokalsamhället och forum för samhällsdebatt i hela landet, från Ystad i söder till Kiruna i norr.
För arbetarrörelsen är tillgången till ett antal socialdemokratiska pressröster inte heller oväsentlig.
Av alla svenska dagstidningar finns numera sammanlagt elva landsortstidningar med socialdemokratisk ledarsida (i ett par fall har tidningarna två ledarsidor med olika politisk färg). I upplagemässig storleksordning är det:
Norrländska Socialdemokraten 26 100 ex
Piteå-Tidningen 12 500 ex
Värmlands Folkblad 12 300 ex
Tidningen Ångermanland 12 300 ex
Arbetarbladet i Gävle 11 500 ex
Gotlands Tidningar 10 300 ex
Sydöstran i Karlskrona 8 600 ex
Dala-Demokraten 6 800 ex
Länstidningen i Östersund 6 500 ex
Folkbladet i Umeå 5 200 ex
Folkbladet i Norrköping 3 300 ex
Även de minsta tidningarna har stor betydelse i respektive utgivningsområde.
I valresultaten finns ett tydligt samband mellan det lokala stödet för S och tillgången till en "egen" tidning.
En av dem som ska ha ett särskilt tack för att Sverige är ett stort tidningsland är Gunnar Sträng (Sveriges mäktige finansminister 1955-1976).
Sträng var inte bara en person som höll hårt i statens plånbok. Han hade också ett stort personligt engagemang för läsande och folkbildning.
I Erik Åsbrinks gedigna biografi "Gunnar Sträng" (Bonniers 2019) skildras hur finansministern hade sina fingrar med i spelet när staten utformade den nya presspolitiken och presstödet (dagens mediestöd) i början av 1970-talet.
"Sträng vurmade för tidningarna. Mera skeptisk var han mot tv-mediet", konstaterar Åsbrink.
Sträng utvecklade sin syn i ett tal när Piteå-Tidningen invigde sina nya lokaler 1979.
"Tidningen är den bästa pedagogen då läsaren tvingas till en intellektuell aktivitet av ett mera avancerat slag än det passiva mottagandet av en tyvärr i regel andefattig spis framför tv-rutan", konstaterade han.
Själv skulle jag inte uttrycka mig lika drastiskt om tv-mediet. Det har också sitt värde. Men Strängs ord påminner om tidningarnas särskilda betydelse för att stimulera läsandet.
Tillgången till en tidning i hemmet gjorde att Sträng började läsa tidigt och även intressera sig för litteratur. Han upptäckte nya världar och förstod värdet av bilda sig och vidga sina vyer.
Det blev början på Strängs resa från ett fattigt arbetarhem till rollen som landets finansminister.
Det är en fingervisning även för vår tids medie- och kulturpolitik. Det behövs insatser för att främja läsande av tidningar och böcker även i det moderna samhället.
Bara 11 procent av svenska 17-18- åringar läser, enligt en färsk rapport från Statens medieråd.
Andra rapporter pekar på stora klass- och könsmässiga skillnader i läsandet.
Det är oroande siffror. Läsförmåga är viktig för att klara sig i både skolan och arbetslivet.
Kan många människor inte läsa och ta till sig information blir det dessutom ett demokratiskt problem.
Därför är det viktigt att regering och riksdag upprätthåller de statliga medie- och litteraturstöden. Det är en liten men viktig investering för att göra Sverige till ett bättre och mer demokratiskt land.