Sven Andersson är en legendarisk socialdemokratisk politiker. Han var försvarsminister 1957-1973 – i sexton långa år under kalla krigets dagar – och en förgrundsgestalt i kampen mot kommunismen.
Dalmasen Peter Hultqvist har ännu inte samma legendomspunna status som Sven Andersson. Men i modern tid är Hultqvist den som kommer närmast Sven Andersson och betydelse i försvarspolitiken.
Hultqvist började intressera sig för försvarsfrågan redan som NSD:s politiska redaktör under åren 1983-1985 när han bodde på Snövägen i bostadsområdet Björkskatan i Luleå. Då skrev han ledare om det säkerhetspolitiska läget på Nordkalotten.
Men under många år var det främst kommun-, industri- och regionalpolitik som engagerade Hultqvist. Först 2011, när han utsågs till ordförande i riksdagens försvarsutskott, blev han försvarspolitiker på allvar.
Sedan har det fortsatt längs den vägen. 2011-2014 som ordförande i försvarsutskottet och 2014-2022 som försvarsminister i de S-ledda regeringarna (vilket betyder att han är den som suttit längst på posten efter Sven Andersson).
Nu – efter regeringsskiftet i höstas – är han tillbaka som ordförande i riksdagens försvarsutskott. Det betyder att försvarspolitiken varit Hultqvists dagliga sysselsättning under 12 år.
När jag träffar honom i utskottets ordföranderum konstaterar Hultqvist att det varit – och är – en tid med dramatiska förändringar.
Han påminner om vad skett från Vladimir Putins tal i München 2007 som var den första signalen om en mer aggressiv rysk hållning, till attacken på Georgien 2008 och annekteringen av Krim 2014, vidare till hans uttalanden om "ryska intressesfärer" i december 2021 och det fullskaliga kriget mot Ukraina 24 februari 2022.
"Det är angrepp på en regelbaserad världsordning och staters rätt till oberoende. Det är oacceptabelt och vi kan inte ge efter", markerar Hultqvist.
"I grunden står det auktoritära mot det demokratiska. Vi måste alla inse att vi nu är mitt inne i en lång kraftmätning mellan den demokratiska delen av världen och den auktoritära", understryker han.
Det är också bakgrunden till att Sverige dels rustar upp sin egen försvarsförmåga, dels samarbetar och bygger säkerhet tillsammans med andra demokratier.
"Under perioden 2014-2025 sker en fördubbling av försvarsanslagen i Sverige", konstaterar han.
Samtidigt trycker han på vikten av att Sverige snabbt blir en fullvärdig medlem i den västliga försvarsalliansen Nato.
"Jag både hoppas och vill tro att det ska bli klart inför Natos toppmöte i Vilnius 11-12 juli", säger han.
Hultqvist förutspår att det kommer att dröja flera decennier innan Sverige och andra demokratier kan sänka garden.
"En del tror att Ryssland förbrukar alla sina resurser i Ukraina just nu. Men vi får inte invaggas i någon sorts falsk säkerhet. Ryssland är och förblir aggressivt oberäkneligt", säger han.
Om denna analys råder också bred politisk enighet i Sverige. Hultqvist och Pål Jonsson (M), som blev ny försvarsminister efter valet 2022, är överens om huvudinriktningen i den svenska politiken.
Såväl socialdemokrater som moderater inser att Ryssland hotar hela den europeiska säkerhetsordningen och små staters rätt till suveränitet.
Fjärran är 2012, när Moderaternas främsta försvarspolitiker åkte till Moskva och twittrade om att "Ryssland drar sig österut" och att "Europa säkrare än på länge".
Den sortens naivitet existerar inte längre i svensk försvarspolitik.
Den besinningslösa attacken på Ukraina har gjort att alla fler, i likhet med Peter Hultqvist, förstår att det behövs en lika tydlig linje mot Moskva som under Sven Anderssons tid som försvarsminister.
Det räcker inte "soft power" och diplomati för att försvara sig mot Vladimir Putin.