För de flesta ska pengarna räcka till lite mer än vanligt under december. Det här året blir det en svårare uppgift än på trettio år att få ihop julbestyren.
Det är nämligen så länge sedan pengarna i plånboken räckte till så lite. Inflationen, enligt konsumentprisindex, ligger nu på 11,5 procent (Aftonbladet 14/12).
Ingen är immun mot sämre tider, men vissa drabbas hårdare än andra. Det märks inte minst på att fler människor vänder sig till så kallade sociala matbutiker (Tidningen Vision 2/11). Vem som helst får dock inte handla för billigt pris. Kunderna måste kvalificera sig genom att ha en tillräckligt utsatt ekonomisk situation.
Att kunder trängs i butiker brukar vara ett tecken på framgångsrikt företagande. I det här fallet tyder det på samhällsproblem. Bara under mars 2022 hade Stadsmissionens matbutik Matmissionen hälften så många besökare som under hela 2021 (Svt 4/5).
Sedan dess har priset på livsmedel fortsatt stiga. I slutet av november kostade ett paket smör tjugo kronor mer än under årets början. Särskilt brutalt visar sig de höga matprisernas ansikte mot de som kämpar för att kunna bjuda sina barn på ett julfirande.
Kvinnor drabbas hårdare av höga smörpriser än män. Det är en av slutsatserna som kan dras av Sveriges Kvinnoorganisationers nya rapport ”Jämställda skatter”.
I rapporten konstateras nämligen att kvinnor i högre utsträckning än män står för nödvändiga hushållsinköp, dit matvaror räknas.
Rapporten innehåller även andra intressanta fynd. Även om löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskar, så ligger inkomstgapet kvar på samma nivå som det gjorde 1995. Det innebär att skillnaderna fortfarande är stora mellan män och kvinnor när lön, inkomst av kapital och bidrag räknas in.
Enligt Beatrice Norling, sakkunnig vid Sveriges Kvinnoorganisationer, finns en inneboende orättvisa i skattesystemet. Exempelvis gynnas ägare av kapital, bilar och fåmansföretag – grupper där män är överrepresenterade (SR 14/12).
Den praktiska konsekvensen av till ordalydelsen könsneutrala skatter slår alltså olika hårt mot män och kvinnor, beroende på att de spenderar sina pengar på olika sätt.
Enligt rapportförfattarna måste skattesystemet revideras för att ekonomisk jämställdhet ska kunna uppnås. Ett av förslagen som presenteras är att matmomsen ska sänkas till hälften.
Till dess att skattesystemet förändrats får vi kvinnor som har möjlighet låta någon med y-kromosom köpa smöret – i jämställdhetens namn.