Om konsten att sminka en gris

Nils Harnesk (S), Luleå, skriver regelbundet i NSD

Nils Harnesk, S-politiker i Luleå, skriver regelbundet på sidan 2 i NSD.

Nils Harnesk, S-politiker i Luleå, skriver regelbundet på sidan 2 i NSD.

Foto: NSD Arkiv

Krönika2020-02-26 03:28
Detta är en ledarkrönika. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

I det idéprogram som Moderaterna presenterade 2011 försökte de bland annat påstå att de varit pådrivande för införandet av rösträtten, emot apartheid och för utbyggnaden av välfärdsstaten. En grov historieförfalskning som tvingade partiet att backa och skriva om programmet.

Någonting liknande sker idag i ett annat parti. Men det är en historieförfalskning som pågått i 40 år. Jag pratar naturligtvis om Sverigedemokraterna. Ett parti grundat av nazister, bland dem SS-veteranen Gustaf Ekström. Inspirationen till partiet hade bland annat hämtats från det ultranationalistiska partiet Front National i Frankrike.

Dessa partier hade insett att för att nå framgång var de tvungna att förändra bilden av sig själva. Bort med heilande skinheads i bomberjacka, prata om annat än den judiska världskonspirationen och ha politik för andra områden än invandring.

Att Sverigedemokraterna lyckats där Moderaterna misslyckades har helt att göra med deras partikontrollerade medier och inflytande i sociala medier. För är det något de inte försökt städa undan så är det insikten vad en väloljad propagandamaskin betyder.

Lögnen är central för ultranationalistiska partier som Sverigedemokraterna. Genom att sprida lögner blir till slut ingenting sant. Det är det som ligger bakom partiets angrepp på public service och traditionell media. 

Lyckas de tygla media och det fria ordet så är det fritt fram för deras förvridna samhällsbild.

I takt med att deras lögner sprids ökar polariseringen. Det är en del av deras strategi. Att hela tiden tänja gränsen för vad som kan sägas. Judehat. Islamofobi. Hot. Våld. Målet är att mana till handling. 

Något som Anton Lundin Pettersson gjorde i Trollhättan när han i ett rasistiskt terrordåd mördade tre personer. Samma gäller Breiviks terrordåd i Norge där 77 personer mördades, varav 69 var unga socialdemokrater.

Bägge hade radikaliserats i den näthatsmiljö som frodas inom den rörelse där Sverigedemokraterna ingår.

Genom hat, hot om våld och våldsdåd försöker de skrämma sina motståndare till tystnad.

Det gör Sverigedemokraterna till ett antidemokratiskt parti. Genom sin politiska övertygelse kränker de människovärdet. De delar upp svenska folket i vi och dem, där “de andra” inte räknas som fullvärdiga medborgare.

Det är därför de pratar om att det finns bättre eller sämre “kulturer”, läs “raser”. Det är därför de pratar om “nedärvd essens”, en kvarleva från partiets nazistiska och rasbiologiska föreställning om att vissa grupper av människor skulle ha mer överlägsna, nedärvda egenskaper än vissa andra, lägre stående grupper.

Det var detta tankesätt, denna uppdelning och avhumanisering, som ledde till förintelsen.

En gris är en gris även om den är sminkad. En nazist är en nazist även om den tagit av sig bomberjackan och låtit håret växa ut.