Minns du etableringslotsarna? De var privata aktörer som på Arbetsförmedlingens uppdrag skulle hjälpa nyanlända att komma i arbete, en del av Alliansregeringens etableringsreform 2010.
Lotssystemet byggde på lagen om valfrihetssystem, LOV, som för första gången kom att användas i arbetsmarknadspolitiken. Det innebar att de nyanlända skulle få välja det företag som passade dem bäst. Genom lagen kunde alla företag som uppfyllde vissa grundläggande ingå i systemet.
Lotsföretaget fick 5 000 kronor för att den arbetslöse valde företaget och därefter 1 500 kronor per månad. För att minska risken för att arbetslösa ”parkeras” i passivitet fanns även en prestationsbaserad ersättning. Om individen fick ett arbete kunde lotsföretaget få 40 000 kronor. Det lockade hundratals företag.
Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez-Svanqvist var hoppfull.
”För mig är det bra att tio har fått jobb, det hade varit värre om ingen hade fått det. Det viktiga är att nio av tio har en planering och har fått en inriktad insats och är på väg så jag känner mig trygg”, sa Bermudez-Svanqvist till Sveriges Radio drygt ett halvår efter att reformen genomförts.
Det dröjde inte länge innan det slutade i ett fiasko.
2012 konstaterade Statskontoret att ”det framkommit att vissa etableringslotsar lockar nyanlända med utfästelser om att de till exempel får en dator, mobiltelefon eller hyreskontrakt.” 2013 varnade Konkurrensverket för oseriösa aktörer och året därpå kom Riksrevisionens granskning som visade att systemet var kostsamt och ineffektivt.
2015 beslutade Arbetsförmedlingen att säga upp samtliga avtal efter att det uppdagats att skattemedel använts för att finansiera brottslighet, såsom människosmuggling, utpressning och rekrytering till terrororganisationer.
Man hade hoppats att vi lärt oss från historien, men nu är det dags igen.
I dagarna inleds Arbetsförmedlingens nya LOV-baserade matchningstjänst KROM (Kundval rusta och matcha) på 32 orter. Syftet är att dra lärdomar inför 2022 då Arbetsförmedlingen ska reformeras och alla rustande och matchande insatser utföras av fristående aktörer. Privatiseringen var ett av Centerpartiets viktigaste krav i Januariavtalet.
Bermudez-Svankvist är inte lika hoppfull denna gång. Hon av en i raden som inte anser att privata aktörer kan ta hela förmedlingsuppdraget.
”Kontrollen kommer inte att fungera eftersom det blir för många privata aktörer. Det blir svårt med kontroll och uppföljning”, sa hon till Svenska Dagbladet nyligen.
Visserligen har ersättningsnivåerna i KROM gjorts om och Arbetsförmedlingens kontrollarbete skärpts, men trots det är likheterna med etableringslotsarna stora.
Varför skulle resultaten bli så mycket bättre nu?