Varje minut som går dör två arbetare. Inte av arbetsplatsolyckor i vanlig mening, utan av giftiga ämnen. En ny FN-rapport om farliga ämnen, och vilka effekter de har globalt, är dyster läsning.
Det är ingen nyhet att ett av den globala orättvisans fulaste ansikten visar sig när det kommer till vem som tar hand om vems skit, och var det sker.
Västvärldens utslitna kylskåp har länge hamnat på avlägsna soptippar. Med den omtalade växande medelklassen i fattiga länder ökar problemet. Den höjda levnadsstandarden har många prislappar och arbetares liv är en av dem.
Rapporten visar att problemet med arbetares skyddslöshet mot giftiga ämnen är särskilt stort i länder med svagt arbetsrättsligt skydd. Företag som förlägger sin produktion i låglöneländer bär ett stort ansvar. Men detta är inte bara ett problem på avlägsna platser.
I slutet av sommaren har det rapporterats att dödsfallen till följd av asbest på jobbet i Sverige är fem gånger fler än man tidigare trott. År 2016 dog 1100 personer i landet av det giftiga ämnet. När rekordårens byggen nu rivs och renoveras kommer asbesten, som förbjöds på 1970-talet, upp till ytan.
De som arbetar på svenska arbetsplatser ska göra det under drägliga förhållanden. Detta innebär inte bara arbetsrättsligt skydd i lag och avtal. Anställningstrygghet räcker inte långt om ens organ bryts ned i takt med varje stämplad timme. Och som oftast är det de som har svårast att värna sina rättigheter som drabbas hårdast. Tidningen Dagens Arbete skrev i somras om skyddslösa asbestsanerare som ett exempel på hur skuggsamhället byggts in vårt välstånd. Inte sällan är det människor utan tillstånd att arbeta i landet som sanerar, utan varken skyddande utrustning eller kunskaper.
Anledningarna att uppmärksamma gifter på arbetsplatser är flera. Solidaritet inom den internationella arbetarrörelsen är en. Solidaritet med dem vars liv förkortats på grund av otillräckligt arbetsskydd på våra svenska arbetsplatser är en annan. Att uppmärksamma detta är det minsta vi kan göra. Svenska forskare har föreslagit förändringar i gränsvärdet för hur mycket asbest som ska tillåtas per kubikmeter.
Lagarna på detta område måste vara tillräckligt robusta. Därefter måste skyddet komma på plats i praktiken, genom vaksamma myndigheter som tar frågan på allvar.
Ingen ska behöva dö av asbestlunga i Sverige 2018.