Finanskrisen 2008-2009 slog hårt mot svensk industri.
Under sex månader varslades 106 225 personer om uppsägning. För att lindra konsekvenserna skrev IF Metall under ett krisavtal med arbetsgivarna, vilket sannolikt räddade tusentals jobb.
Men dåvarande ordförande i IF Metall, Stefan Löfven, ville gå längre och framhöll att ännu fler jobb hade blivit kvar om Sverige haft samma statliga stöd och modell för "kurzarbeit", korttidsarbete, som Tyskland.
Statistiken talar för att bedömningen är korrekt. Hela 10 procent av industrijobben i Sverige försvann mellan 2008 och 2009. Motsvarande andel förlorade jobb i Tyskland var bara cirka 2,5 procent.
Denna bistra erfarenhet tog Löfven med sig in i regeringskansliet när han blev statsminister 2014.
Anders Ferbe, en annan tidigare ordförande i IF Metall, fick därför i uppdrag att utreda införandet av en ny modell för korttidsarbete i Sverige.
I augusti 2018, strax före valet samma år, presenterade Ferbe sitt förslag.
I korthet betyder det att anställda, istället för att sägas upp vid en djup kris, får gå ned i arbetstid. Men samtidigt får företagen statligt stöd för att kunna behålla personalen och istället satsa på kompetensutveckling.
Det innebär att företagen kan behålla arbetskraft och står bättre rustade när konjunkturen väl vänder och efterfrågan återigen börjar stiga.
I valrörelsen 2018 lovade också Stefan Löfven och Socialdemokraterna att arbeta för att införa "kurzarbeit" i Sverige om de fick fortsatt förtroende att leda landet.
I de långa och komplicerade regeringsförhandlingarna efter valet 2018 var frågan högprioriterad för S – och till sist blev förslaget om korttidsarbete en av punkterna i Januariavtalet mellan S, C, L och MP.
Nu, som ett svar på coronakrisen, införs systemet i stor skala. Det träder i kraft från och med 7 april, men ska gälla retroaktivt från 16 mars.
Snabbt har en rad fackliga organisationer och arbetsgivare också skrivit avtal om korttidsarbete och korttidspermitteringar.
Det tog bara några timmar efter regeringens besked så hade arbetsgivarorganisationen Visita och Hotell- och restaurangfacket gjort upp, vilket torde vara någon slags hastighetsrekord på svensk arbetsmarknad!
Under de senaste veckorna har andra följt efter. På kort tid arbetsmarknadens parter slutit omkring 200 avtal inom en rad branscher, enligt Medlingsinstitutet. Närmare två miljoner svenska löntagare omfattas.
"Det motsvarar drygt 85 procent av alla som jobbar i den privata sektorn", säger Christian Kjellström, utredare på Medlingsinstitutet, i Dagens Nyheter.
Det löser inte bekymren för alla enskilda företag, arbetare och tjänstemän som drabbas av coronakrisen. Alla konkurser går inte att undvika. Men överenskommelserna kommer att underlätta och mildra följdverkningarna.
Korttidsavtalen sänker kostnaderna för berörda företag, räddar jobb och upprätthåller köpkraften i ett kärvt läge.
Samspelet mellan stat, fack och arbetsgivare tryggar många arbetstillfällen som i annat fall skulle gå förlorade.
Det är ett gott betyg åt den svenska förhandlingsmodellen. Men det finns även skäl att lyfta på hatten för Stefan Löfvens personliga engagemang i frågan.
Löfvens egna erfarenheter från finanskrisen, när han fick åka land och rike runt för att tala med oroliga och uppsagda industriarbetare, gjorde att det fanns ett färdigutrett förslag som kunde sjösättas omgående när covid-19 slog till.
Mer än de flesta andra har Löfven förstått betydelsen att etablera en ny modell för korttidsarbete i Sverige.