Från och med den stora den stora kommunreformen 1971 ända fram till valet 2018 – under hela 47 år – var det stabilt socialdemokratiskt styre i Haparanda. Men valet 2018 innebar ett rejält bakslag för socialdemokratin.
Partiet tappade nästan 13 procentenheter och backade till 33,7 procent. En koalition med C, M, KD och Sjukvårdspartiet tog över. Sven Tornberg (C) blev kommunalråd.
De lokala Socialdemokraterna tog dock valnederlaget på rätt sätt. Partiet betraktade sig självkritiskt i spegeln och gjorde ett omtag.
Det är ett förändrings- och förnyelsearbete som burit frukt. Under de senaste åren har många nya medlemmar sökt sig till partiet och fått plats på ledande positioner. SSU har fått en nystart.
Nya toppnamnet Nina Waara, 42, blev dessutom ett effektivt vallokomotiv under valrörelsen 2022. Hon fick många personkryss och bidrog till att locka tillbaka många väljare till S.
Nu blir det också Nina Waara som tar hand om ordförandeklubban i gränsstadens kommunstyrelse.
Hon kommer att leda en kommunstyrelse med kvinnlig majoritet. Kvinnorna är på rejäl frammarsch i Haparandapolitiken.
Efter höstens val sitter det kvinnor på 6 av 11 platser i kommunstyrelsen. I kommunstyrelsens arbetsutskott är 4 av 5 ledamöter kvinnor.
"Under förra mandatperioden var det tvärtom. Då var jag enda kvinna i arbetsutskottet", berättar Nina Waara.
Förhoppningsvis får det betydelse i arbetet för att göra Haparanda till en mer jämställd och inkluderande kommun.
"Politiken behöver visa vägen och vara en förebild. Haparanda ligger efter när det gäller jämställdheten, till exempel när det gäller pappors uttag av föräldradagar", säger Nina Waara.
Det väntar dock ingen lätt resa för henne och övriga i den nya kommunledningen. Socialdemokraterna och samarbetspartiet V kommer att leda i minoritet. Tillsammans har de två partierna bara 13 av 31 mandat i kommunfullmäktige.
"Det blir en utmaning. Vi behöver hitta samarbetsvägar", säger Waara som är ödmjuk inför uppgiften.
"Andra partier måste komma med i diskussionerna och beslutsprocesserna i ett tidigt skede. Vi måste vara transparenta, öppna, ärliga och hålla alla informerade om vad som är på gång", säger hon.
Sannolikt väntar även en del tuffa beslut under mandatperioden.
Waara konstaterar att såväl en ansträngd kommunekonomi som förändringar i demografin (befolkningens sammansättning) gör det nödvändigt att genomföra vissa strukturella förändringar.
"På 1990-talet, när jag själv gick i skolan, föddes ungefär 150 barn varje år. Men under lång tid har födelsetalen gått ned. 2022 hade vi bara 59 nyfödda barn i kommunen. Ändå har vi kvar ungefär samma skolstruktur som på 90-talet", säger hon.
"Vi behöver fundera på var vi ska ha skolor men också mycket annat. Var ska det finnas tillagningskök? Hur ska den kommunala servicen organiseras? Vilka fastigheter ska kommunen ha? Vi kommer så snabbt som det går att ge i uppdrag till kommunförvaltningen att göra en översyn av verksamheterna", säger Waara.
Det är inga lätta frågor att hantera. Vis av erfarenhet från andra kommuner vet vi att sådana förändringar, icke minst i skolstrukturen, kan skapa många svårhanterliga debatter på lokal nivå.
En ansvarskännande kommunledning kan dock aldrig blunda för hur verkligheten ser ut.
Haparandaborna ska vara glada för att de fått ett kommunalråd som är redo att ta även i sådant som är besvärligt.
Politik handlar inte bara om att göra det som är enkelt.