Konflikten trappas upp och spänningarna ökar

Författaren och frilansjournalisten Jesper Bengtsson skriver regelbundet i NSD. Den här gången handlar det om läget i Iran.

Iranske generalen Qassem Soleimani (bilden) dödades i en amerikansk attack på flygplatsen i Bagdad. Nu talas om hämnd från Iran.

Iranske generalen Qassem Soleimani (bilden) dödades i en amerikansk attack på flygplatsen i Bagdad. Nu talas om hämnd från Iran.

Foto: AP/TT

Krönika2020-01-04 03:02
Detta är en ledarkrönika. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

USA har dödat den iranske generalen Qasem Soleimani i en raketattack mot två bilar i den irakiska huvudstaden Bagdad.  

Det råder inget tvivel om att Soleimani var målet för attacken. Omedelbart efter twittrade Trump en amerikansk flagga. Pentagon skrev att general Soleimani varit ansvarig för otaliga angrepp mot amerikaner över hela Mellanöstern. 

Man ska inte göra sig några illusioner om general Soleimanis verksamhet i Irak, eller för den delen i Iran. Som ledare för en styrka inom det ökända Revolutionsgardet har han länge varit en av hökarna i iransk politik.

Revolutionsgardet är landets mäktigaste militära gren, grundad direkt efter revolutionen 1979 och ansvarig för enorma övergrepp mot de mänskliga rättigheterna. Gardet är också en maktfaktor inom hela det iranska samhället, bland annat genom att kontrollera viktiga delar av den iranska ekonomin. Dessutom har Iran länge varit aktivt för att öka sitt inflytande i grannlandet. 

Trump har redan tidigare aviserat en ny Iran-strategi. Inget mer snack. Slut på diplomati och avtal. 

Istället: ”maximum pressure”.

Att detta nu eskalerar även till en allt mer militär konflikt kan inte muntra upp några andra än de mest hökaktiga hökarna i Vita huset. 

På det viset är platsen för attacken mot general Soleimani nästan paradoxalt symbolisk. I mars 2003 anföll USA Irak, störtade diktatorn Saddam Hussein och talade om att införa demokrati och frihet. Redan tidigt varnade många för att den enda effekten av ett destabiliserat Irak, som har en stor shiamuslimsk befolkning, skulle vara att Iran stärkte sitt inflytande i regionen. 

Detta hände också. Och nu tycks Vita huset under Trumps ledning rikta blickarna mot Iran, med samma strategi som misslyckats i grannlandet.

Det är helt otänkbart att Iran skulle låta detta passera utan att vidta motåtgärder. Inget land, oberoende av politiskt system, kan förstås gå med på att få sina generaler dödade av främmande makt.

Iran är en brutal regim. En regim som under 40 år förtryckt sina egna medborgare. Bara under hösten har minst 1 500 personer dödats när regimen slagit ned de stora demonstrationer som svept fram som en löpeld över landet. Människor som protesterat mot förtrycket har mötts av kulor och batonger.

Omvärlden har aldrig hittat en fungerande strategi för att utmana diktaturen. Det finns alla skäl att se över verktygslådan.

Men en upptrappad militär konflikt kommer bara stärka regimen, som nu kommer hävda att attacken från USA bevisar omvärldens ondskefullhet. Trumps strategi kommer öka spänningarna internationellt och skärpa den nationalistiska retoriken, och den förtryckande praktiken, inne i Iran. 

Det är svårt att se att något som helst gott kan komma ur den utvecklingen.