Kollektivavtalen har betydelse varje dag på svensk arbetsmarknad. Idag, fredag 17 mars, uppmärksammas dock kollektivavtalen extra mycket. Det är nämligen kollektivavtalets dag.
Det finns många goda skäl för manifestationen.
Sedan många år tillbaka skickar till exempel Hotell- och restaurangfacket (HRF) ut ett rött klistermärke till alla restauranger som har tecknat kollektivavtal eller hängavtal. Det sitter ofta uppsatt på restaurangens dörr och blir en sorts garanti för att de som steker din hamburgare eller bakar din pizza har anständiga löne- och arbetsvillkor.
På HRF:s sajt "Schyssta villkor" kan alla kolla vilka restauranger som har kollektivavtal.
För de anställda är fördelarna många och uppenbara. Kollektivavtalen ger arbetare och tjänstemän mer än vad lagarna kräver.
"Ett exempel är rätten till semester. Lagen säger att de anställda ska ha minst 25 dagars semester per år. De flesta kollektivavtal ger längre semester. Genom kollektivavtal om tjänstepension garanteras de anställda också avsevärt högre pension än vad lagen ger. Ytterligare ett exempel är föräldraledighetsförmån. Kollektivavtalet ger rätt till ersättning från arbetsgivaren utöver det du får i föräldraförsäkring", exemplifierar Akademikerförbundet SSR på sin hemsida.
Även för arbetsgivarna är kollektivavtalen till glädje och nytta.
"Kollektivavtalet är ett tydligt regelverk gällande rättigheter och skyldigheter för både dig och dina anställda som gör att det blir enkelt att veta vad som gäller", skriver till exempel arbetsgivarorganisationen Visita på sin hemsida.
"Med kollektivavtal vet alla vad som gäller, vilket gör det enklare att planera verksamheten. Kollektivavtal gör det möjligt för parterna att förhandla om mer flexibla regler än gällande lagstiftning, något som både arbetsgivare och medarbetare kan ha nytta av", framhåller Almega, som organiserar företag inom tjänstesektorn.
Till detta ska läggas att kollektivavtalsmodellen medverkar till att skapa en bra dialog och väl fungerade relationer mellan fack och arbetsgivare i Sverige.
Statistiken från Medlingsinstitutet är klar och tydlig. Vid en internationell jämförelse har Sverige få och små arbetsmarknadskonflikter.
Även jämfört med andra nordiska länder sticker Sverige ut som ett föregångsland. Under 2020 och 2021 gick bara totalt elva (!) arbetsdagar i Sverige förlorade på grund av arbetsmarknadskonflikter.
Samma siffra för Finland under dessa två år var 210 284 förlorade arbetsdagar. För Norge och Danmark var siffrorna 252 018 respektive 251 900 arbetsdagar.
Det finns så klart diskussioner om löner, arbetsmiljö, arbetsscheman och annat även på svenska arbetsplatser. Tillvaron är inte problemfri. Men det mesta brukar gå att lösa genom samtal och förhandlingar, vilket betyder att Sverige drabbas av mindre produktionsbortfall än andra länder. Något som i sin tur är bra för samhällsekonomin och konkurrenskraften i den globala ekonomin.
Kort sagt: Kollektivavtalsmodellen tjänar oss alla väl.
Samförståndet på arbetsmarknaden – den omtalade Saltsjöbadsandan, handslaget mellan fack och arbetsgivare – är en av de företeelser som gör Sverige till Sverige, ett av världens mest välmående länder.
Det går inte att säga annat än att LO, TCO, Saco, Svenskt Näringsliv, Almega, SKR, IKEM, Industriarbetsgivarna och alla andra aktörer på svensk arbetsmarknad gör ett sjuhelsikes bra jobb för att skapa ordning och reda i lönebildningen.