Karensavdraget slår hårdare mot arbetare

Det är viktigare för Tidölaget att sänka skatten på bensin, snus och plastpåsar än att stärka sjukförsäkringen.

7 av 10 inom handeln går till jobbet trots att de är sjuka, enligt en rapport från Handelsanställdas förbund.

7 av 10 inom handeln går till jobbet trots att de är sjuka, enligt en rapport från Handelsanställdas förbund.

Foto: Isabell Höjman/TT

Krönika2024-01-05 06:01
Detta är en ledarkrönika. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

"Ingen ska behöva gå sjuk till jobbet. Ändå är det hela 7 av 10 i handeln som jobbar trots sjukdom. 3 av 10 gör det ofta. De vanligaste anledningarna är att man inte vill lämna kollegorna i sticket, eller att man helt enkelt inte har råd att stanna hemma."

Det skriver Handelsanställdas förbund i en rapport

Medlemmarna vittnar om att många arbetsgivare väljer att inte täcka upp när det uppstår luckor i bemanningen. 

Det gör att människor känner sig tvingade att gå till jobbet, trots att de är krassliga, eftersom man vet att kollegorna annars kommer att få det tufft. 

"Här måste arbetsgivarna ta sitt ansvar och se till att det finns bra grundbemanning och bättre bemanningsplanering", anser förbundet.

Ett annat problem är karensavdraget i sjukförsäkringen. Många inom handeln har osäkra anställningar eller bara deltidsjobb, vilket gör att lönen ofta är låg.

Karensavdraget slår extra hårt mot dem, vilket gör att många går till jobbet i butiken eller lagret trots att de är snuviga och hostiga. Det handlar till syvende och sist om att få ekonomin att gå ihop och ha pengar till hyran.

För många tjänstemannayrken, där man i många fall kan jobba hemifrån eller på distans, utgör inte karensavdraget ett lika stort bekymmer.

Därför är det ingen överdrift att beskriva karensavdraget som en klassmässig orättvisa som drabbar folk i arbetaryrken hårdare.

Det var också skälet till att Socialdemokraterna under valrörelsen 2022 utlovade "en miljardreform för att förändra karensavdraget och öka rättvisan för alla som inte kan jobba hemifrån". 

Med regeringsskiftet 2022 försvann emellertid denna planerade S-reform snabbt från den politiska agendan. 

Sjukförsäkringen har aldrig varit en prioriterad fråga för högerpartierna.

Det är helt enkelt viktigare för Tidölaget (M, SD, L och KD) att sänka skatten på bensin, snus och plastpåsar än att stärka socialförsäkringarna.

Nu försöker emellertid regeringen att neutralisera kritiken genom att lägga fram ett förslag om ett karenstak. Enligt en PM från socialdepartementet skulle de nya reglerna innebära att inget karensavdrag ska ske efter det sjätte sjuktillfället, under en tidsperiod på tolv månader.

"Det skulle minska inkomstbortfallet till följd av karensavdrag för personer med återkommande sjukfrånvaro", säger socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) i ett pressmeddelande.

Kommunals ordförande Malin Ragnegård är dock inte imponerad.

"De presenterar kaksmulor och försöker sälja in det som en prinsesstårta", säger Ragnegård till Aftonbladet.

Hon påpekar att en genomsnittlig medlem i Kommunal förlorar över 1 000 kronor varje gång hen är sjuk. 

"Att man ska slippa avdraget efter att ha förlorat över 6 000 kronor, det underlättar ju inte direkt. Det är en stor besvikelse att man inte tog chansen att se över den här orättvisan från grunden och på riktigt", säger Ragnegård.

Även LO-basen Susanna Gideonsson sällar sig till kritikerna.

"Det här underlättar ju ingenting för alla arbetare som fortfarande får ha en straffavgift om man råkar vara lite sjuk. Man kan fortfarande inte jobba hemifrån och man kan fortfarande inte stanna hemma för det har man inte råd med", säger hon till tidningen Arbetet.

Kort sagt: Orättvisorna med karensavdraget består.

Även med den planerade förändringen fortsätter det att slå hårdare mot låginkomsttagare och folk i arbetaryrken – undersköterskor, butiksanställda, busschaufförer och andra – som inte kan sköta sitt jobb på distans.