På Alviksskolan fick många elever i slutet på 90-talet göra ett eget solsystem. Målade flörtkulor och en sol i silkespapper. Det födde en fascination för rymden som består än idag. Valet var enkelt när jag en varm julikväll gick på efterlängtad ensambio. Jag såg ”Fly me to the moon”.
Utan att spoliera för mycket så handlar den om hur ett PR-proffs skakar liv i Apollo-projektet vars stjärnglans är på dekis efter flera haverier. Hon säkrar allmänhetens stöd och politikens finansiering för den beryktade Apollo 11-resan. Det är en komedi med såväl verkliga händelser som rena påhitt. Jag tycker den exemplariskt belyser ett politiskt fenomen. Paketeringen av en samhällsfråga. Krafterna som försöker påverka bilden genom ett arbete i kulisserna. PR och lobbyism kan vara nödvändigt för att få genomslag. Något som däremot är ett talande exempel på avarterna med detta är friskolan.
Staten styr innehållet och kommunen håller i pengapåsen, men skolan är inte likvärdig. Den faktiska huvudmannen har betydelse. I våras släppte Skolverket och UKÄ en rapport som indikerar glädjebetyg i aktiebolagsdrivna gymnasiefriskolor. Det är sen länge känt, men nu finns ett mönster över tid. Reaktionerna från företrädare är sällan vare sig förnekande eller försvarande utan handlar om synpunkter på urval och formalia.
Det går att ha åsikter om undersökningar, men Skolverket är inte en branschorganisation med en agenda. Inga är så villiga att försvara glädjebetyg som det kapital som förlorar på att detta ändras. De förstår dock att de inte kan vinna sakfrågan så de försöker lägga ut dimridåer.
Betygen är såklart en del i marknadsföringen för aktiebolagsskolorna. Så upprätthålls bilden av en ’bra skola’ och så säkras vinsten på sista raden. Det finns såklart kommunala gymnasieskolor med problem, men rapporten pekar på att gymnasiala friskolor som är aktiebolag sticker ut. Eleverna klarar generellt universitetsstudier sämre. En möjlig förklaring är brister i undervisningen och en betygssättning som inte motsvarar elevens kunskapsnivå.
Det finns ett stöd från allmänheten för att förbjuda eller i varje fall begränsa vinstuttag. Även från personer som traditionellt röstar på borgerliga partier, men det finns en mur av motstånd i regering och Riksdag. Det beror på arbetet i kulisserna.
Nio av tio elever i gymnasiet som går på en friskola gör det i ett aktiebolag. Det kan ägas av allt från familjer till ljusskyggt kapital. I ”De gränslösa” av Marcus Larsson & Åsa Plesner blottläggs de nära relationer som finns mellan politik, lobbyister och de stora friskoleägarna. Att flera av de moderata upphovsmännen till friskolereformen på 90-talet också är de som berikat sig under årtiondena som följt är ingenting annat än en skandal. Det går att tala om reformerade betygssystem och nationella prov i oändlighet, men den här frågan är egentligen väldigt enkel.
Vill de inte återinvestera sina överskott av den skattefinansierade skolpengen i den aktuella skolan så bör de helt enkelt inte få bedriva skola.
I måndags lyste en supermåne på himlen. Det är längesen någon var där. Vi kommer nog dock hinna flyga till Mars och skapa en biofilm om det innan något PR-proffs styr upp det här haveriet.