Journalister, som besöker Europaparlamentet i Bryssel, får hämta ut sina ackrediteringar i ett hus som är döpt till Paul-Henri Spaak Building.
Denne Paul-Henri Spaak (som levde 1899-1972) är definitivt värd att minnas. Socialdemokraten Spaak ingick i nästan samtliga belgiska regeringar mellan 1936 och 1966, antingen som premiär- eller utrikesminister.
Han kom att spela en central roll i uppbyggnaden av det europeiska samarbetet efter andra världskriget och det som vi i dag känner som EU (Europeiska unionen).
Spaak var arkitekten bakom Benelux (samarbetet mellan Belgien, Nederländerna och Luxemburg) samt en av dem som gick i bräschen för att skapa europeiska kol- och stålunionen.
Internationalisten Spaak blev även den första ordföranden i FN:s generalförsamling 1946 och den första generalsekreteraren i Europarådet samma år. 1957-1961 var han generalsekreterare i Nato.
Det är en politisk gärning som påminner om vikten av statsmän som inte ser bara till snäva nationella intressen. Spaak såg värdet av att skapa gemensamma europeiska institutioner för att trygga fred, demokrati och ekonomisk utveckling i vår del av världen.
Det är idéer som är satta under hård press i dagens Europa. Högernationalistiska och auktoritära krafter har flyttat fram positionerna i många länder.
Dock finns det fortfarande europeiska politiker och partier som bär Spaaks idéer vidare i en ny tid, som fortsätter att argumentera för gränsöverskridande samarbete och lösningar.
En av dem är Heléne Fritzon, som valdes in i Europaparlamentet i samband med vårens val och är vice ordförande för de sammanlagt 154 europeiska S-ledamöterna i parlamentet.
I ett sammanträdesrum på S-gruppens kansli berättar hon om sina hjärtefrågor för mig och andra S-redaktörer som besöker Bryssel. Bland annat lyfter hon vikten av att socialdemokratin driver på för att göra Europa mer jämlikt och jämställt.
"Var tredje kvinna i Europa saknar eget arbete. Lönegapet mellan män och kvinnor är 16 procent. Dessutom uppger var tredje europeisk kvinna att hon blivit utsatt för våld eller sexuella trakasserier", säger Fritzon.
Därför arbetar hon och S-gruppen för att EU-kommissionen ska ta fram en ny jämställdhetsstrategi för att sätta press på medlemsländerna.
Vidare vill partiet se ett särskilt #metoo-direktiv mot sexuella trakasserier på arbetsplatserna inom EU.
Rimligen finns även hyfsade förutsättningar för socialdemokratin att få igenom en del av sina jämställdhetskrav. Faktum är att det numera sitter kvinnliga socialdemokrater på ett antal europeiska nyckelpositioner.
1 december blir labourpolitikern Helena Salli från Malta ny EU-kommissionär med ansvar för jämställdhetsfrågorna. Österrikiska socialdemokraten Evelyn Regner är ny ordförande för Europaparlamentets utskott för jämställdhet och kvinnors rättigheter.
Till detta ska läggas att EU-kommissionens nya ordförande, tyska kristdemokraten Ursula von der Leyen, lovat att sätta jämställdheten i fokus.
Det känns som att Paul-Henri Spaaks gamla europeiska bygge kan vara på väg att fyllas med en dos jämlikhets- och jämställdhetspolitik.
Den europeiska socialdemokratin har visserligen inte samma starka ställning som på Spaaks tid. Men dagens EU-kommission, Europaparlament och ministerråd rymmer ett antal socialdemokrater som driver på och utövar inflytande.
De kan inte bestämma något på egen hand. Men genom att samarbeta och kompromissa med andra progressiva politiker kan de få genomslag för åtminstone delar av den egna politiken.
Den europeiska socialdemokratin är försvagad men definitivt inte uträknad.