-Hej, mamma, det är jag. Hur mår du?
Själv känner jag mig nedstämd. Jag kan inte riktigt beskriva känslan, men det är som att jag är så förbannad och ledsen på samma gång. Det är så överväldigande orimligt vad som sker på jorden. Ibland är det som jag inte längre vill vara en del av det.
Jag önskar du fanns kvar så jag kunde prata med dig, mer än i tanken.
Det känns inte normalt att sitta och skriva orden och tårarna rullar så jag inte kan se skärmen framför mig.
Det känns inte normalt att se nyheterna på tv och känna en sådan otrolig frustration och rädsla.
Fast vad är egentligen normalt idag?
Det är morgon. Jag har ätit min frukost framför tv:n, som jag föredrar att göra när jag är ledig och hinner se morgonprogrammet.
Nyheterna startar och de rullar inslaget om hur valet i Georgien verkar gå till Ryssvänliga ”Georgiens dröm”. Samtidigt hörs utrop om att valet ej gått helt rätt till.
I anslutning till detta har det talats om hur USA:s väljare verkar förutspås ge stort stöd till den högerradikala Donald Trump.
Det är morgon, men redan drogs rullgardinen ner.
Det finns en sån djup känsla inom mig att det som hänt nu de närmaste åren tillbaka i tiden och det som vi har framför oss nu kommer vara oåterkalleligt.
Hela lands folk som lämnas utan något att kalla ett hem medans världen tittar på.
Jorden som sakta kvävs av vår okunskap som vi har kunskap om.
Hela länder som demokratiskt röstar bort sin demokrati.
HBTQI+ och kvinnors rättigheter går bakåt i utvecklingen på många platser på jorden - allra mest i länder med tydligt högerstyre eller diktaturer. Ändå så är det dessa typer av styren som ökar i världen också.
Utvecklingen går bakåt. Varför är det då så?
Om vi alla ser samma nyheter och lär oss samma fakta i skolan, varför fortsätter människan göra val som förminskar deras egna frihet och utarmar framtiden?
Nu tänker jag närmast aktuellt på valet som stundar i USA där republikanerna med sin kontroversielle ledare och deras ”Project 2025” är ett tydligt demokratiskt hot, men ändå får så stort stöd. Varför?
Varför fortsätter kvinnor att förtryckas i Iran, Afghanistan, Sudan, Amerika, Indien, Sverige..?
Vi kvinnor utgör hälften av jordens befolkning, ändå så dör människor dagligen bara för att de är födda som kvinnor.
Jag återkommer igen till frågan, hur kan så många fortfarande välja ett alternativ som säger att människor är olika värda och ska så behandlas?
En del människor föds i en kropp eller i en verklighet som gör att de redan från födseln står utan val. Men när vi som har ett val väljer att titta bort, hur ska vi kunna stå och säga att vi gjorde allt vi kunde? Att vi stod på rätt sida av historien.
Vi har alla möjlighet att påverka. En del genom engagemang i föreningslivet, organisationer, politiken eller genom arbetet.
Alla kan påverka framtiden genom nutiden.
Vi bygger gemenskap och inkluderar människor runt oss. Vi gör dagliga val som visar hänsyn till andra och till klimatet. Genom små vänliga gester visar vi vilken värld vi tillsammans vill vara en del av.
Vår tid på jorden är så oerhört kort, hur kan vi ägna den åt något annat än att försöka leva vårt bästa liv?
Att bygga det med glädje, ödmjukhet, vänlighet, nyfikenhet, empati och kärlek.
- Hej Mamma. Det är jag igen. Nej, det har inte börjat bli bättre än.