De senaste åren har jag vid några tillfällen, senast i oktober 2019, medverkat vid det socialdemokratiska partidistriktets medlemsutbildningar på Sunderby folkhögskola, som ligger mittemellan Luleå och Boden.
Nya och gamla partimedlemmar har fått skolning i politik, ideologi, organisation och arbetarrörelsens historia.
Själv har jag hållit i ett pass med rubriken "Att skriva politiskt" och gett deltagarna tips och råd om vad de bör tänka på när de skriver insändare i tidningarna eller inlägg på sociala medier.
Det är tillställningar som gett mig hopp om demokratin och politiken. Det har varit inspirerande att möta människor som bestämt sig för att göra en insats i lokalpolitik och partiföreningar
Lördag 21 mars skulle jag ha medverkat under en ny medlemsutbildning. Men arrangemanget blev inställt, liksom många andra politiska aktiviteter under denna coronakris.
Det kommer dock att genomföras vid ett senare tillfälle när saker och ting återgått till det normala.
Jag vet inte hur det ser ut i andra politiska partier med kursverksamheten.
En sak är dock bombsäker: Att skola människor för politiska uppdrag är en av partiernas främsta uppgifter.
Det finns många förtroendeuppdrag i kommuner och regioner. 2015 var det totala antalet förtroendevalda i kommunerna cirka 36 800 personer och i regionerna drygt 4 400 personer, enligt SKR (Sveriges kommuner och regioner).
Omsättningen bland de förtroendevalda är dessutom hög. Många hoppar av.
Hela 22 procent av de folkvalda ledamöterna i landets alla kommunfullmäktigesamlingar lämnade sina uppdrag under förra mandatperioden, enligt en sammanställning i Dagens Samhälle 4 februari 2019.
Därför gäller det att partierna verkligen ligger i med sin utbildningsverksamhet. Det behöver ständigt fyllas på med nya krafter i beslutsorganen.
Massor finns även att göra för att övertyga fler människor att bli medlemmar i något av partierna.
Medlemssiffrorna för 2019 ser ut som följer:
Socialdemokraterna: 90 273 medlemmar
Moderaterna: 45 302 medlemmar
Sverigedemokraterna: 31 864 medlemmar
Centerpartiet: 26 000 medlemmar
Kristdemokraterna: 25 688 medlemmar
Vänsterpartiet: 23 988 medlemmar
Liberalerna: 14 432 medlemmar
Miljöpartiet: 10 588 medlemmar
Det betyder att bara sammanlagt 268 135 svenskar är medlemmar i något av de åtta riksdagspartierna. Det är endast fyra procent av alla människor som röstade i senaste riksdagsvalet.
Till råga på allt har medlemstalen i partierna gått ned kraftigt under de senaste decennierna.
1984-1985 uppgav 15 procent att de var medlemmar i ett parti, enligt SCB. Nu är alltså siffran mer än tre gånger så låg.
Det är en trend som bekymrar alla partisekreterare och partiombudsmän. Men den borde även oroa varenda demokratiskt sinnad människa i vårt avlånga land.
Utan medlemmar förtvinar partierna. Den politiska återväxten försämras. Folkstyret försvagas.
Partierna gör vad de kan för att locka fler. Men alla enskilda människor i vårt avlånga land bör också besinna sitt eget personliga ansvar för demokratin och partiväsendet.
Demokratin är inte bara en rättighet. Den innebär också vissa skyldigheter för oss alla medborgare.
De flesta (ungefär 87 procent) tar sitt ansvar genom att rösta i valen vart fjärde år. Men fler borde också bli medlemmar i något av alla de partier som står till buds.
Det är en liten men inte oväsentlig handling för att stödja partiväsendet och svensk demokrati. Ju fler som är med desto bättre mår partierna och det svenska folkstyret.