En rättegång med ett stort symbolvärde

Juristen Sonia Ericstam medverkar regelbundet på sidan 2 i NSD. Den här gången handlar om nazisträttegången i Göteborg.

I förra veckan startade rättegången mot 16 män med kopplingar till Nordiska motståndsrörelsen (NMR) som deltog i en nazistdemonstration i Göteborg 2017.

I förra veckan startade rättegången mot 16 män med kopplingar till Nordiska motståndsrörelsen (NMR) som deltog i en nazistdemonstration i Göteborg 2017.

Foto: Adam Ihse/TT

Krönika2019-09-30 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Stöveltramp och marscherande. Hösten 2017 handlade tidningar och radioinslag om demonstrerande nazister i samband med bokmässan i Göteborg. 

Under en kort period fördes intensiva diskussioner om skyddet av grundlagsstadgade friheter å ena sidan och rätten att slippa se nazister eskorteras av polisbeskydd å andra sidan. 

Nu, två år senare, pågår den spännande rättegången i Göteborgs tingsrätt där 16 personer som deltog i den Nordiska motståndsrörelsens (NMR) demonstrationer står åtalade för bland annat hets mot folkgrupp. 

Rättegången är spännande eftersom den handlar om frågan om hur långt den nuvarande lagstiftningen mot hets mot folkgrupp sträcker sig. Den som bär hakkors kan göra sig skyldig till brottet hets mot folkgrupp eftersom symbolen är så pass tydligt förknippad med missaktning gentemot en viss folkgrupp. 

Det som nu ska prövas i Göteborgs tingsrätt handlar om en annan symbol vars symbolik inte är lika välkänd. 

Bakgrunden i korthet är att de demonstrationer som genomförts av NMR har kännetecknats av att demonstranterna bär uniforma kläder och Tyrrunan som symbol. 

Tyrrunan, som består av en kvadrat med en pil som pekar uppåt, bars under andra världskriget av högt uppsatta företrädare för den nazistiska ideologin. 

I tidigare mål som prövats av JK har Tyrrunan inte bedömts utgöra hets mot folkgrupp. 

I ett rättsfall från Högsta domstolen från mitten av 1990-talet har det fastslagits att den som på allmän plats bär olika sorters märken med anknytning till nazistiska rörelser kan göra sig skyldig till brottet hets mot folkgrupp.

I avgörandet, som är över två decennier gammalt, hade en person burit en örn, en lagerkrans och en form av runa. 

Den rättegång som nu pågår i Göteborgs tingsrätt är intressant eftersom åklagaren har testat ett nytt grepp. 

Det som åklagaren vill ha prövat är om de personer som demonstrerat med NMR kan dömas för hets mot folkgrupp på grund av det samlade agerandet. 

”Aktivistisk rättstillämpning”, menar en av försvarsadvokaterna i målet. Alla som är åtalade har förnekat brott. 

Domen lär överklagas så det kommer att ta ett bra tag innan vi vet hur utgången blir. Om de som nu åtalats fälls för hets mot folkgrupp kommer det att innebära att mer står på spel för NMR-medlemmar som vill ge sig ut och demonstrera. 

Hur domen faller är viktigt även för den större diskussionen angående hur långt skyddet för de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna sträcker sig. Särskilt i mötet med andra motstående intressen.