Har du testat droger? Har du varit otrogen? Det är exempel på frågor tilltänkta ministrar får, berättar Björn Modée som driver företaget som genomfört bakgrundskontroller av statsråd sedan 2006.
Syftet är att hitta lik i garderoben. Oavsett politisk färg har de flesta ministerkandidater gjort saker de ångrar. Kontrollernas syfte är att dra fram den värsta skiten för att en skiljelinje ska kunna dras mellan pinsamt och oacceptabelt.
Björn Modée konstaterar att gränsen inte behöver gå vid vad som är olagligt. Om en ministerkandidat försökt göra något som de flesta inte skulle se som etiskt kan det vara nog så allvarligt eftersom det finns en risk att förtroendet förloras (P1 18/10).
Vissa saker verkar det dock gå att se mellan fingrarna på. Till exempel att ha skaffat en lägenhet i ett boende särskilt avsett för skyddsbehövande kvinnor, som den nyligen tillträdde moderate statsministern Ulf Kristersson gjorde när han 2006 var moderat socialborgarråd i Stockholm (Svenska Dagbladet 15/1 2008).
En förundersökning om mutbrott inleddes, men lades ned.
Att sitta i styrelsen i en börsnoterad skolkoncern och att äga aktier i koncernen samma dag som utnämningen till skolminister verkar inte heller vara något problem, såsom liberalen Lotta Edholm gjorde.
Hon deklarerade i en intervju att hon avgår från uppdraget i styrelsen och att hennes aktier i bolaget ska säljas. Innan hennes ministerroll tillkännagivits var hennes aktier värda drygt 93 000 kr. Efter att Ulf Kristersson presenterat sin regering steg värdet till ca 105 000 kr.
På frågan om svenska folket kan lita på att hon inte står med ena foten i friskolebranschen svarade hon att hon hoppas att väljarna litar på det (SVT 18/10).
Utnämningen luktar illa. Särskilt givet att friskolekoncerners vinstuttag varit en het politisk fråga under senare tid.
Varken Ulf Kristersson eller Lotta Edholm kan skylla på ungdomligt oförstånd.
Oavsett på vilken sida av lagens råmärken ett agerande placerar sig måste den som gör anspråk på våra främsta maktpositioner avhålla sig från beteenden som riskerar att deras omdöme ifrågasätts.
Det är därför anmärkningsvärt att det anses värre att ha testat droger än att ha tagit gräddfil till en lyxvåning på central adress. Eller att inte ha vett att inse att det föreligger en intressekonflikt i att kliva direkt från ett styrelseuppdrag i en skolkoncern till en roll som skolminister.
Det är som att bakgrundskontrollanterna inte känner igen ett lik om det påträffas i dagsljus i stället för i garderoben.