Riksdagen debatterar inte bara coronakrisen. 3 april hölls även en extrainsatt debatt om de så kallade förnedringsrånen – rån där ungdomar rånar jämnåriga samtidigt som de förödmjukar brottsoffren.

Som väntat blev det mycket tal om vikten av bättre polisiär närvaro och skärpt lagstiftning.

Justitieminister Morgan Johansson (S) berättade om de insatser som görs  och har gjorts.

1. Polisutbildningen har byggts ut. Nya utbildningar har startats i både Malmö och Borås. Det betyder att antalet polisanställda växer. Varje halvår levereras ett stort antal nya aspiranter till polisstationerna runtom i Sverige.

2. Vidare skärps påföljderna. Bland annat vill regeringen slopa straffreduktionen för unga när det gäller brott som ger minst ett års fängelse. Det innefattar rån.

Vidare tryckte Johansson på förslagen i regeringens 34-punktersprogram mot gängkriminaliteten –  till exempel mer pengar för möjliggöra fler LVU-omhändertagande för att tidigare kunna göra ingripanden bland barn och ungdomar som är på väg att glida in i allvarlig kriminalitet.

En annan viktig insats är utbyggnaden av försöksverksamheten med snabbförfarande i brottmål. 

Det handlar om att polis, åklagare och andra ska samverka för att korta handläggstiderna. När misstänkta avslöjas direkt på plats av polisens patruller ska inledande utredningsåtgärder kunna påbörjas omedelbart.

Det ska inte längre ta flera månader innan en ung kriminell hamnar i domstolen och får en påföljd för narkotikabrott, stöld från butik, olovlig körning, rattfylleri och liknande.

Initiativen är välkomna och välbehövliga. Samhällets reaktion mot ungdomsbrottsligheten ska vara snabb och tydlig.

Parallellt med allt som görs på Justitiedepartementet för att stärka den polisiära närvaron och skärpa lagstiftningen är det emellertid också viktigt med sociala och förebyggande insatser. 

Det krävs rejäla och långsiktiga satsningar på skolor, fältassistenter, vettiga fritidsmiljöer, upprustning av slitna bostadsområden och annat som kan skapa bra villkor för alla barn och ungdomar som bor och växer upp i Sverige.  Då minskar risken för att unga hamnar snett i tillvaron.

Det är dessutom vad polisen själv kräver. 21 oktober intervjuade Göteborgs-Posten lokala polischefer i 22 särskilt brottsutsatta områden. I princip samtliga underströk vikten av sociala insatser.

Tomas Stakeberg Jansson, polisområdeschef i Borås, var en av dem som uttalade sig om vad som behövs:

"En stor satsning på skolor med högre andel lärare och andra funktionärer på skolorna som kan fånga upp ungdomarna. Dessutom behövs det fältassistenter i en högre grad än som finns idag. En ändrad lagstiftning kring sekretess mellan polis och socialtjänst där inte lagstiftningen sätter gränser för vad socialtjänsten får berätta för polisen. Tidiga omhändertaganden av ungdomar som finns i nätverken och sedan bra åtgärder för att bryta deras destruktiva beteende. Våra 10 000 nya polisanställda är viktiga men lika viktigt är det att anställa lika många lärare, socionomer och fältassistenter."

"It takes a village to raise a child", lyder ett gammalt fint engelskt uttryck.

De orden är ett bra riktmärke även för kampen mot ungdomskriminaliteten. Arbetet måste ske på många olika fronter.

Rättspolitiken är en ingrediens i receptet. Men lika viktigt är vad som sker inom social-, skol- och arbetsmarknadspolitiken.

Föräldrar har så klart ansvaret för sina barn. Men det behövs även engagerade lärare, skolsköterskor, kuratorer, poliser, fritidsgårdsföreståndare, ungdomsledare och andra som medverkar till att ge alla barn en bra start i livet.