Det är dags att ta Greta på allvar

Lena Abrahamsson, styrelseordförande för Georange, skriver regelbundet i NSD.

Lena Abrahamsson, styrelseordförande för Georange och professor vid Luleå tekniska universitet, skriver regelbundet i NSD.

Lena Abrahamsson, styrelseordförande för Georange och professor vid Luleå tekniska universitet, skriver regelbundet i NSD.

Foto: Tomas Bergman

Krönika2019-12-19 03:29
Detta är en ledarkrönika. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

I dessa tider av havererade globala klimatförhandlingar blir det tydligt att det kanske är dags att ta Greta på allvar. Vi kan inte vänta på att världspolitikerna ska fixa det. 

Vi måste lösa detta själva genom att prata med varandra direkt, här hemma i Sverige. Men det verkar vara lättare sagt än gjort, trots att de flesta aktörer förstår att miljön och klimatet måste räddas samtidigt som de också förstår att detta kräver metaller och mineraler som utvinnes på ett miljövänligt sätt. 

Vårt framtida hållbara och klimatanpassade samhälle behöver nya smarta material och energiformer som produceras med miljöhänsyn och under goda arbetsförhållanden. 

Detta kan vi göra i Sverige, troligen bättre än någon annan. Vi kanske till och med kan göra det så bra att vi tjänar både pengar och livskvalitet för både oss och andra länder. Detta vet vi, men trots denna gemensamma bild så har vi inte lyckats bättre än i Madrid.

Tillstånd för gruvbrytning är en fråga som både engagerar och inte engagerar. För de som inte berörs direkt och inte kan så mycket om gruvindustrin är det en ganska abstrakt fråga om något långt borta. Eller så är det en polariserad debatt med många taggar utåt, ibland i onödan, i brist på information. 

De som berörs har olika behov och reaktionerna varierar. För många människor väcks hopp om ökat värde på fastigheter, ökat pengaflöde, fler företag, nya arbetstillfällen och stabil positiv välfärdsutveckling i bygden. För andra som får besked om att någon fått undersökningstillstånd på deras mark eller på ett närbeläget område kan det kännas som en dödsstöt för framtiden. 

Människor känner sig överkörda. Det finns en uppriktig omsorg om naturen och en stor oro att värdet på fastigheter sjunker och att äppelodling, turism, rennäring, friluftsliv och andra miljö- och naturberoende verksamheter påverkas negativt. De är inte emot gruvor generellt, men vill inte ha en på sin bakgård.

Georange arrangerade i samverkan med riksdagsledamöterna Isak From (S) och Kristina Yngwe (C) i oktober ett välbesökt riksdagsseminarium om tillståndsprocesser för gruv- och mineralnäringen där motstående intressen fick komma till tals. 

Vi löste inte problemen där och då, men det var i alla fall en ärlig dialog är vi talade med varandra istället för om varandra. Vi behöver mer sådant för skapa en tilltro till varandras goda vilja. 

Den svenska gruv- och metallindustrin är medveten om att den är en stor del av miljöproblemen. Men den är också en del av lösningen och måste vara en del av en ärlig dialog där även de svåra frågorna diskuteras.