Det är dags att reflektera över matbudens situation

"Städningen av arbetsmarknaden pågår", skriver NSD-krönikören och juristen Sonia Ericstam.

Iklädda färgglada jackor och med väskor fulla med mat på ryggen i ur och i skur. De, matbuden, har blivit en självklar del av många svenska stadsbilder. De som inte själva utför leveranserna reflekterar kanske inte alltid över deras villkor.

Iklädda färgglada jackor och med väskor fulla med mat på ryggen i ur och i skur. De, matbuden, har blivit en självklar del av många svenska stadsbilder. De som inte själva utför leveranserna reflekterar kanske inte alltid över deras villkor.

Foto: Magnus Andersson/TT

Krönika2022-11-20 16:01
Detta är en ledarkrönika. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Iklädda färgglada jackor och med väskor fulla med mat på ryggen i ur och i skur. De, matbuden, har blivit en självklar del av många svenska stadsbilder. 

De som inte själva utför leveranserna reflekterar kanske inte över deras villkor.

I Bryssel står arbetssituationen för plattformsarbetare, dit matbuden ofta räknas, dock högt på dagordningen. I slutet av november ska en omröstning angående förslaget om plattformsdirektivet ske i Europaparlamentet. 

Förhandlingen om hur regleringen ska se ut är intensiv. Reglerna ska förbättra villkoren för dem som arbetar för så kallade plattformsföretag, alltså webbplatser eller mobilapplikationer där tjänster som utförs av någon för en beställares räkning förmedlas.

Genom reglerna ska personer som idag felaktigt klassificeras som egenföretagare få sin rätta status – den som arbetstagare. 

Från svenskt håll har oro uttryckts för att reglerna, som innehåller en arbetstagarpresumtion i vissa situationer, ska störa det svenska arbetsrättsliga systemet. Sverige har nämligen valt att inte ha någon definition i lag av vem som är arbetstagare, det är i slutändan upp till domstolen att avgöra utifrån en helhetsbedömning.

Det är inte ovanligt att plattformsföretagen anlitar arbetskraft genom så kallade egenanställningsföretag i stället för att själva anställa. För den som utför arbetet kan det då bli oklart vem som är arbetsgivare. 

Arbetsdomstolen meddelade nyligen (16/11) dom i ett mål där frågan gällde var en person som utfört arbete för företaget Foodora var anställd. Transportarbetareförbundet menade att personen var anställd av Foodora. Domstolen gick dock på Foodoras linje: personen var anställd av egenanställningsföretaget PaySalary och hade utfört arbete som uthyrd till Foodora. 

En slutsats att dra av domen är att egenanställningsföretag ibland går att betrakta som bemanningsföretag, vilket är bra eftersom det finns kollektivavtal inom bemanning.

Klart är att plattformsarbetares situation är en angelägen fråga. Över 28 miljoner personer arbetar idag vid plattformar inom EU. År 2025 förväntas siffran ha stigit till över 43 miljoner. 

Gemensamt för alla plattformsarbetare är att de anlitas för att utföra tillfälligt arbete. Gemensamt för många av dem är att de får instruktioner genom algoritmer. 

Plattformsdirektivet uppmärksammar detta. Bland annat krävs det att företagen ska informera de anställda om de automatiserade system som används. 

Städningen av arbetsmarknaden pågår.