Debatten om huruvida det finns hungriga barn i Sverige fortsätter.
Till SVT Nyheter (23 maj 2023) säger Åse Henell, generalsekreterare för Majblomman, att de litar på rapporterna om att skolbarn är hungrigare i anslutning till helgerna. Så, finns det barn i Norrbotten som äter extra på skollunchen på måndag för att helgmaten inte mättat dem? Det kan man tyvärr anta.
I september 2020 kunde man läsa i Norrbottens-Kuriren att var tjugonde barn i Norrbotten levde under ekonomiskt utsatta förhållanden. I juli 2021 skrev NSD att det i Norrbotten lever mer än 8 000 barn med låg ekonomisk standard.
I februari 2022 rapporterade P4 Norrbotten om att i genomsnitt 15 procent av barnen i länet lever i hushåll med låg ekonomisk standard, eller med risk för fattigdom. Det var då.
Nu skriver vi juni 2023. Efter coronapandemin, som var ekonomiskt svårt för många barnfamiljer, kom kriget i Ukraina. Stigande bränslepriser, dyr el, ökade räntor, inflation.
Det är sannolikt att en del barnfamiljer fått dra i svångremmen så rejält att barnen längtar till måndagens skollunch. Att få äta ett varmt mål mat. Att de är hungrigare än innan den svåra ekonomiska situationen.
Hunger behöver inte betyda lika med noll mat i hemmet. Så svart eller vitt är inte verkligheten.
Hunger kan uppstå eftersom att det inte finns något annat att äta än limpa och multivitamin. Det har Zlatan Ibrahimovic berättat om.
Hans barndom med pappan var präglad av bristen på mat. När han gick till sin mamma för att äta kunde hon fråga om han skulle äta henne ur huset. Hon städade och skulle mätta fem barn.
Zlatan Ibrahimovics vittnesmål är viktigt i dessa tider. Berättelsen om hur det känns att öppna ett kylskåp och önska att det fanns mat, men bara se limpan, mjölken, smöret och multivitaminen i storpack. Och ölen till pappan.
Ja, det provocerar. Att pappan köpte öl istället för fiskpinnar. Men nu är varken fattiga eller rika människor alltid rationella, kloka och utan brister eller missbruk. Det är bara att priset för vuxnas tillkortakommanden riskerar att slå hårdast mot de barn som växer upp med svåra ekonomiska förhållanden. Det är i deras magar suget efter lagad mat uppstår.
Man kan, som författaren Lena Andersson i gjorde i sin krönika i Svenska Dagbladet, konstatera att både havregryn och potatis är billigt och att det därmed är föräldrarnas fel om barnen är hungriga. Och det är klart att det är ett föräldraansvar att barnen får i sig mat.
Men man kan faktiskt också se att verkligheten är komplex och att det blivit tuffare för föräldrar att få hushållet att gå runt. Det är fakta att det blivit dyrare att leva. Extra utsatta är bland annat ensamstående föräldrar med flera barn.
Rapporten Barnhushållens ekonomi (2022) från Försäkringskassan står det att bidrag kopplat till familjepolitik minskat för dem med lägst inkomst. Och det är inte något som bara gäller för i år, utan de senaste tjugo åren.
Så i stället för att diskutera huruvida föräldrar är inkompetenta som inte kan mätta sina barn via havregryn, så kanske debatten borde handla om att barnfamiljer idag behöver mer ekonomiskt stöd. Att det ekonomiska stödet till familjer minskat över tid.
Det är klart att det får konsekvenser, speciellt i den karga ekonomiska vinter som råder nu. Inget barn ska, som Zlatan gjorde, behöva oroa sig för huruvida kylskåpet är tomt eller inte. Limpsmörgåsar och multivitamin ger ingen långvarig mättnad: det ger hunger.
Föräldrar behöver inget Excelark där kalorier ställs mot kostnader. De behöver mer pengar i plånboken för att kunna storhandla inför helgen.