Många på högerkanten blev uppretade och såg rött när författaren och komikern Jonas Gardell blev intervjuad i SVT:s 30 minuter.
Banderiljärerna blev arga, picadorerna blev ännu argare, men Daniel Persson på Norrbottens-Kurirens ledarsida, han blev argast av dem alla ...
"SVT visar återigen i praktiken att man inte är mogen uppgiften som har lagts på public service-jättens axlar", skriver Daniel Persson i Kuriren (ob m) 12 december. "SVT skämmer ut sig med Gardells okunskap", lyder rubriken.
Men är det verkligen SVT som ska stå vid skampålen om Gardell visar okunskap om Tidöavtalet? Är det inte snarare så att SVT:s tuffa utfrågare Anders Holmberg borde få cred för att han avslöjar att det finns stora kunskapsluckor hos Gardell?
Daniel Persson och andra opinionsbildare på högerkanten borde väl närmast känna tacksamhet och glädje för att en av Tidölagets främsta kritiker och en framträdande vänsterdebattör demaskeras på bästa sändningstid i SVT.
Men icke. Istället görs SVT och public service till måltavlan.
Det är emellertid varken konstigt eller anmärkningsvärt att Jonas Gardell hamnar i heta stolen hos Anders Holmberg.
Gardell är visserligen inte statsråd eller storbolagsdirektör. Men han är en person med stor tyngd i svensk samhällsdebatt. Han har närmare en halv miljon följare på Twitter, vilket är mer än dubbelt så många som Moderaterna som parti.
Man kan tycka vad man vill om hans åsikter. Det går dock inte komma ifrån att de når och påverkar många svenskar varje dag. Därför är det inte heller uppseendeväckande att han får stå till svars under halvtimme hos Anders Holmberg.
"Det är svårt att föreställa sig att en lika oseriös högerprofil skulle ges detta utrymme och visas samma vördnad", menar Daniel Persson.
Jaså? Har Daniel Persson inte sett intervjun med högerdebattören Hanif Bali i SVT:s Min sanning? Eller programmen med Alexander Bard och Sverigedemokraternas chefsideolog Mattias Karlsson?
Det är en ren myt, som dock odlas flitigt bland många högerdebattörer, att SVT och Sveriges Radio bara släpper fram vänsterröster.
Den som studerar programtablåerna och panelerna i debattprogrammen kan se att det finns en balans mellan både det ena och andra. "Allsidighet" och "mångfald" är begrepp som vördas och vårdas ömt hos public service-bolagen.
"Public service-medierna är varken vänster-eller högervridna, utan styrs liksom alla andra medier av nyhetslogik det vill säga ´vad är det som blir en nyhet´. De aktörer som är förtrogna med medielogiken har lättare att få ´sin´ fråga belyst och behandlad i medierna. Så public service-medierna är snarare styrda av medie- och nyhetslogik än av partiskhet med en viss politisk sida", konstaterar även universitetslektorn Maria Norbäck, Göteborgs universitet, som medverkar i en antologi med aktuell forskning om public service.
Med andra ord: Journalisterna hos SR och SVT jobbar efter exakta samma journalistiska principer som Kurirens redaktion.
För SVT, SR och Utbildningsradion finns dessutom tydliga krav på att sändningarna ska vara opartiska.
Och den som tittar eller lyssnar kan alltid anmäla inslag eller program som hen anser bryter mot kravet på opartiskhet.
Uppenbarligen är public service även en idé som går hem i stugorna. Programbolagen ligger alltid i topp i de årliga förtroendemätningarna från SOM-institutet. 75 procent respektive 72 procent har stort eller ganska stort förtroende för SVT respektive SR.
Det tyder på att svenska folket litar på programbolagen och att de lever upp till kravet att fungera i allmänhetens tjänst – inte gynna eller särbehandla vissa politiska intressen.