Anhöriga kan inte ta semester

Linnea Swedenmark, röd skribent och juriststudent, skriver regelbundet i NSD.

Linnea Swedenmark, röd skribent och juriststudent, skriver regelbundet i NSD.

Foto: Bengt-Åke Persson

KRÖNIKA2017-08-28 05:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Om en utomjording läste våra dagstidningar nu skulle de nog undra vad som pågår.

Inte med Donald Trump, Anna Kinberg Batra eller Nordkorea.

Utan vad detta hemska ”jobb” är för något.

Tidningar tipsar om fem sätt att klara jobbångesten på och smarta trick för att återanpassa kroppen till den normala dygnsrytmen.

Kvällstidningarna har rapporterat om att forskare kommit fram till att nedstämdhet och dålig aptit är så vanligt att det kallas Efter-semestern-syndromet.

För den som har ett flexibelt kontorsjobb går det i bästa fall att mjukstarta.

Men många människor har dessutom fler måsten än bara sitt arbete.

Svenska Dagbladet har i sin serie ”Anhörigfällan” skrivit om den dryga miljonen svenskar som är med och vårdar en nära anhörig.

Det kan vara en kvinna som tar hand om sin sjuke sambo eller någon som hjälper sina gamla föräldrar.

Barn, vänner och partners får fylla det tomrum som uppstått i svensk välfärd. Antalet sjukhussängar har halverats på trettio år och tusentals boendeplatser har försvunnit.

Där kliver istället familjen in.

Ofta är det kvinnor som ställer upp, stressar och förlorar arbetsinkomst.

Totalt lägger kommuner och landsting i Sverige 110 miljarder kronor på äldreomsorg.

Värdet av anhörigas insatser är 181 miljarder.

Det är så mycket att hjälp från anhöriga blivit en självklarhet. I många fall vore det nog bättre om den som behöver support fick professionellt stöd från exempelvis hemtjänsten och den anhöriga slapp göra så mycket.

Eva Franchell på Aftonbladets ledarsida skrev klokt under rubriken ”Profitera inte på anhörigas kärlek” att många såklart vill ha hjälp av sina vuxna barn när inte kroppen klarar av allting längre.

Och många barn hjälper gärna sina föräldrar.

Men det är skillnad på hjälp ibland och att vara helt beroende av sina barn.

Dessutom, den som saknar vänner eller familj ska inte lämnas åt sitt öde.

Länge var tonläget att äldre människor skulle bo kvar hemma till varje pris.

Och många vill göra det.

Men när det blir för otryggt eller ensamt måste det finnas stöd att få från kommunerna.

Barn har fått hjälp av sina föräldrar i hela livet och många hjälper gärna till med att handla eller städa.

Men äldre har också betalat skatt hela livet.

Samhället borde lika glatt hjälpa till när mamma eller farfar då till sist behöver stöd.

Trevlig vecka alla läsare!