Förra veckan kom äntligen beskedet alla väntat på.
Nej, inte något som har med regeringen eller Hillary Clinton att göra.
Utan att det blir en ny säsong av dokusåpan Paradise Hotel.
Ungdomar som är inlåsta i en direktsänd värld full av drama där vinnaren får pengar rätt ner i plånboken. Förra året noterade Margret Atladottir i en text för Politism att många deltagares mål var att vinna för att kunna köpa lägenhet. Dokusåpor har blivit en genväg till att flytta hemifrån.
I Luleå ska nu 3000 av Lulebos lägenheter säljas ut.
De socialdemokratiska kommunalråden förklarade i NSD att anledningen är att de tänker på de bostadslösa. Målet är att kunna renovera bostäderna som finns, bygga nytt och att privata fastighetsbolag ska vilja etablera sig. Genom att sälja några lägenheter ska fler kunna byggas, ungefär.
Politism och tidningen Affärsvärlden har skrivit om hur miljonprogram är till salu på flera håll i landet.
Lägenheterna köps ofta upp, renoveras och hyran höjs med 40-50 procent, skriver de.
Det kan mycket väl vara så att försäljningarna gör att Lulebo får pengar för att bygga bostäder och renovera lägenheter.
Det kanske är så att privata investerare nu kommer vilja börja bygga i Luleå.
Men ska lägenheter säljas varje gång det behöver investeras?
Vissa politiska frågor har någon med ett tydligt ansvar.
Andra inte.
Vems ansvar är det att skolan fungerar och att det finns platser till förskolan?
Att gator sandas och att snöskottningen fungerar på vintern?
Och: vems ansvar är det när personer inte har någonstans att bo?
Ofta vänds ilskan mot en själv och sin familj.
Varför kom jag inte med i Paradise Hotel så jag kan köpa? Varför kan inte jag flytta hemifrån? Varför ställde inte mina föräldrar mig i bostadskö när jag låg på BB?
Eller så vänds det mot samhället.
Varför är det bostadsbrist när alla pratar om att det behöver byggas?
Allmännyttan ska jobba för det som är nyttigt för allmänheten.
Oavsett vad syftet är så är det 3000 av skattebetalarnas bostäder som kommer försvinna.
När lägenheterna säljs så kommer någon vinna och andra förlora.
Såld allmännytta är inte något som alla tjänar på.
Precis som i Paradise hotel går någon därifrån och firar med vinstpengarna.
Men de flesta gör det inte.
Det allra sorgligaste kanske är att vi har en bostadsmarknad som påminner om en dokusåpa.