Vårdkris, tomma vårdavdelningar på grund av personalbrist, brist på personal inom restaurang, butik, undervisning, omsorg, transport. Listan är lång på tillgängliga jobb och på arbetsförmedlingens sida står att ”Norra Sverige skriker efter arbetskraft nu.”
I Sverige så talas det om den största arbetslösheten på länge. Den har vuxit sig hög senaste åren och det är bara 90-talskrisen som toppar dagens siffror i modern tid. Samtidigt i Norrbotten så har vi den lägsta arbetslösheten på länge med just över två procent. Många branscher längtar efter fler kollegor för att klara sin produktion, utveckling och rent utav livsviktig vård och omsorg.
Att då veta att det på statlig nivå föreslås att öka pengen som människor erbjuds för att flytta ut från Sverige upprör mig oerhört.
Idag kan en person få 10 000 kronor eller 40 000 kronor som mest för en familj i återvandringsbidrag som det heter. Tidigare i år är det endast en person som nyttjat detta. Regeringen vill nu kraftigt öka bidraget till 35 0000 kronor per person och avsätter två och en halv miljarder kronor över tre års tid. Till och med regeringens egen utredare avråder från att höja beloppet.
Hur skulle det vara om vi istället i landet kunde söka bidrag för att flytta dit jobben finns?
Idag kan man få ersättning för en resa till arbetsintervju, men inte för själva flytten eller andra ekonomiska incitament. Är det så bråttom att höja återvandringsbidraget att man inte hinner titta på andra möjligheter för människor som befinner sig i landet att kunna flytta till ett arbete och en ny tillvaro och framtid?
Dessa pengar skulle göra mycket större nytta om det kunde hjälpa fler människor i arbete. Det skulle dessutom gå väldigt fort att få tillbaka då personer börjar betala skatt från sina nya jobb, bor kvar med sina familjer som kanske även dessa växer och blir fler medborgare som utvecklar orten tillsammans.
Eller höja bidragen till vuxenutbildningen, som är en stor katalysator för alla möjliga branschers kompetensförsörjning. Det finns många förslag som är bättre än att betala människor för att åka ”hem”.
Vet vi ens om det längre finns ett tryggt hem att vistas i? Eller vill man höja bidraget så högt att det ska locka människor att riskera hälsa och liv för att få ta del av pengarna? Tittar man på Migrationsverkets sida om vilka som har rätt att söka detta bidrag står det ingenstans om att det ska vara säkert att resa.
Det är inte heller länge sedan som regeringen höjde minimikravet på försörjningsgraden för att få stanna i Sverige. En minimilön rakt av för alla, oavsett om du är lokalvårdare eller sjuksköterska på din arbetsplats så ska din minimilön nu vara 80 procent av medianlönen i landet. Det innebär i skrivande stund att 28 480 kronor behöver du tjäna för att få stanna kvar.
Vi får inte glömma att det just nu även är rekordlåga födslotal i hela landet och prognosen säger att det kommer fortsätta så. Jag minns inte ens hur många år vi nu i länet blivit varnade om demografins utmaning, att vi är en åldrande befolkning, allt fler flyttar från landsbygdsorter in mot städer och att vi kommer behöva inflyttning för att klara att upprätthålla välfärden. Vi behöver göra något mer.
Det var 2021 som den då sittande arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) öppnade upp för att införa ett flyttbidrag på nytt. Moderaterna och Liberalerna var starkt emot, men kanske den nu sittande regeringen med Moderaterna har hunnit mogna in i tanken, testat vända Sverigekartan uppochner eller bara titta på siffrorna om var jobben finns.
Eller behöver vi vänta på regeringsskifte 2026 för att hela Sverige ska synas igen?