I veckan lade sig den första frosten. Det var vitt på morgonen och det vita låg kvar in på förmiddagen. Ja, nu är det höst. Snart är det vinter.
På Granngården har de ställt fram snöredskapen och satt undan gräsklipparna. Det är bara att inrätta sig.
Växlingarna mellan årstiderna är fascinerande och ett starkt argument för att bo kvar i den subarktiska räjongen. Man kan ha olika syn på fördelningen mellan årstiderna (”det borde vara vinter i tre månader och sommar i sju”) men det bästa är att acceptera växlingarna. Och livet blir rikare om man bejakar istället för förtalar årstiderna.
Hos Ebba Larsson i Västra Lillselet, norr om polcirkeln, blommar syrenen, läste jag i NSD. Naturen vill väl spela oss ett spratt och visa att den inte alltid följer experternas kurvor.
Att vinna tre val på raken är mycket svårt. Men Angela Merkel klarade av det. Valet i Tyskland i söndags blev en stor triumf för den kristdemokratiska ledaren. Nu ska hon bilda en ny regering och jag hoppas att socialdemokraterna väljer att stå utanför. Stora koalitioner är inte bra för debatten och demokratin. Om de dominerande partierna går samman skapas en bra miljö för missnöjespartier av olika slag
Det liberala FDP har suttit i förbundsdagen sedan starten 1949 och har varit regeringsparti i 45 år. Nu lyckades inte partiet nå spärren på fem procent. FDP fick 4,8 procent. En tiondel mindre fick det nya EU-kritiska partiet Alternativet för Tyskland.
För Jan Björklunds kamrater väntar nu en ökenvandring. Men Björklund har kamrater på närmare håll som riskerar att drabbas på samma sätt som FDP. Jag syftar förstås på Centern och Kristdemokraterna.
Annie Lööf debatterade regionalpolitik i Agenda och DN:s Johan Croneman skrev en intressant krönika dagarna efter. Jag citerar:
”Centerns Annie Lööf debatterar landsbygdspolitik i Agenda med Socialdemokraternas regionalpolitiska talesperson, Anna-Caren Sätherberg, och hon gör helt klart för tittarna att hon vet bäst.
Det är märkligt att pressade politiker alltid, och i alla schatteringar, går i samma fälla: Om jag förminskar henne så måste jag väl se större ut själv?
I tv är det alltid ett gravt misstag.”
Croneman slutar så här:
”Med Centern närmast maktens grytor har urbaniseringen tagit ytterligare fart, med Centern vid makten i sju år har en miljon landsbygdssvenskar sett servicen, affärerna, skolorna, vården, bensinmackarna försvinna i allt snabbare takt.
När Stureplanscentern blev ett begrepp, när partiet sålde alla sina tidningar för att i stället satsa på pr och reklam, ja, då tappade man styrseln.”
Lööf framstår i dag som ett trumfkort för oppositionen.
Erkki Tuomioja har varit utrikesminister i Finland och är bland annat doktor i politisk historia. Vid flera tillfällen har han också kandiderat som partiordförande för Socialdemokraterna, en kandidat med vänsterstuk.
I boken ”Ett stänk av rött” (en av arton böcker som Tuomioja skrivit) får vi möta två starka kvinnor. Det är Tuomiojas mormor Hella Wuolijoki och hennes syster Salme Palme Dutt. Två fascinerande levnadsöden.
Hella var författare (hon skrev bland annat en bok tillsammans med Bertolt Brecht) och en mycket framgångsrik affärskvinna. Den stenhårda stalinisten Salme, gift med det brittiska kommunistpartiets ledare, tjänstgjorde som agent i London för den världskommunistiska rörelsen. Och namnet Palme? Jo, hennes makes mor var svenskan Anna Palme, släkting till Olof Palme.
Det är en fascinerande bok som jag varmt kan rekommendera. Man får lära en hel del om det östra grannlandets politik. Och läs gärna enn.kokk.se, där det står mer om Tuomioja.
Helsingfors har utsetts till världens ärligaste storstad. En tidskrift placerade ut plånböcker. Elva av tolv i Helsingfors lämnades tillbaka. I Lissabon kom bara en av tolv plånböcker till rätta. Så om du ska tappa plånboken, gör det i Helsingfors.
Kanelbullens dag infaller 4 oktober. Det är mycket nu.
Får du tid över, vässa broddarna och se den välgjorda teveserien Bron.
Ha det!