Det pågår en aktion för att ogiltigförklara resultatet i schlagertävlingen i Stockholm. Jag är inte engagerad i processen. Att beslutet ska rivas upp förefaller lika otroligt som att man låter jurister avgöra EM-finalen i fotboll senare i sommar.
Däremot ser jag med spänning fram mot omröstningen om Storbritannien ska lämna EU. Frågan ska avgöras i midsommarveckan. För en tid sedan hävdade förre Londonborgmästaren Boris Johnson, frontfigur för de som vill lämna unionen, att det gjorts många försök att samla Europa under en regering. ”Napoleon, Hitler, olika människor har försök detta, och det har slutat tragiskt. EU är ett försök att göra detta med andra medel”, menar Johnson.
Den före detta militärchefen lord Edwin Bramall, som deltog i landstigningen i Normandie, säger detta till Daily Mail:
”Jämförelsen mellan EU och Nazityskland är absurd.”
Johnson är ett hett namn som efterträdare till den konservative ledaren David Cameron. Blir sedan Donald Trump president USA så gäller det att hålla i hatten.
Dagens Nyheters före detta chefredaktör Hans Bergström uppmanade 2014 Sverigedemokraterna att ”välta bordet”. Men det avsåg han att SD skulle förena sig med de borgerliga partierna och fälla regeringens budgetförslag. Så blev det ju också.
Aftonbladet har redovisat mejl som utväxlats mellan den liberale före detta chefredaktören och ledande företrädare för extrempartiet. Där framgår tydligt att Bergström bidrog med råd hur Sverigedemokraterna borde agera. Alltså välta bordet.
Under sin tid som ansvarig utgivare för DN stoppade Bergström annonser från SD. Nu bistår han nyfascisterna med hjälp hur de ska navigera, en mästerlots som vill ha mer av styrbords kurs i politiken.
Det är inte så att SD under de år som gått sedan annonserna stoppades har blivit ett helt annat parti. Däremot har det inom borgerligheten växt fram en opinion för att man ska samverka med SD, se partiet som en del av borgerligheten.
Då och då framträder moderater och pläderar för samtal med SD. Även i andra partier finns sådana strömningar. Att en framträdande liberal som Bergström agerar i samråd med järnrörsgänget borde bekymra exempelvis Birgitta Ohlsson (L) och andra borgerliga politiker som ogillar SD.
Tilläggas kan att Bergström numera är bosatt i USA. Han stöder självfallet republikanerna. I valet år 2004 pläderade han för Bush och mot demokraten John Kerry.
Talet om att ”välta bordet” skadar inte bara Bergström.
Punkt 3 på dagordningen var formulerad som en fråga: Har socialdemokratin förborgerligats? Inledarens slutsats var att människorna hade blivit mer borgerliga, inte socialdemokratin. Vid den livliga diskussionen menade en talare att arbetaren inte blivit förborgerligad därför att han hade en bättre rock än tidigare.
Mötet hölls år 1925 men frågan ställs alltjämt.
Inom arbetarrörelsen var det en lång och hård strid om ministersocialismen. Skulle partiet ingå i en regering där andra partier var representerade? Skulle S bilda regering om man saknade majoritet i parlamentet? På något sätt var det en kamp mellan den praktiska politiken och de rena visionerna.
Man känner igen mycket från denna inre kamp i det som hänt inom Miljöpartiet under senare år. Ska man samregera och alltså kompromissa eller ska man välja att stå utanför och istället hävda sina rena principer?
Vi vet hur det gick i arbetarrörelsen. Partiledaren Hjalmar Branting ingick år 1917 i den av liberalen Nils Edén ledde ministären. Sedan har det fortsatt, i regel med hjälp av stödpartier och koalitionspartier. I dag fnyser ingen åt uttrycket ministersocialism.
När man recenserar Miljöpartiets våndor kan det vara nyttigt ett erinra om att socialdemokratin gått igenom en liknande process.
Lycka är att se årets första svartvita flugsnappare.
Ha en fin majhelg!