Nisse Bildt har något oväntat blivit en av de mest uppmärksammade svenskarna i världen. I obskyra Fox News presenterades han som ”svensk försvars- och nationell säkerhetsexpert”. Fox hade ett inslag om det kaos som råder i Sverige, en uppföljning av president Trumps förtalskampanj mot Sverige.
Fox gjorde sedan en pudel och sa att Nisse Bildt inte haft något officiellt uppdrag i Sverige. ”Han var inte kopplad till regeringen i Sverige. Kritiken var berättigad”, säger programledaren Bill O’Reilly.
Nisse hette tidigare Tolling i efternamn men ändrade till Bildt, som ju är ett inarbetat namn då det gäller säkerhetspolitik. Nisse utvandrade till USA 1994 och har visat ett visst intresse att representera Sverigedemokraterna i riksdagen.
Jag misstänker starkt att Nisse nu kommer att återgå till anonymiteten. Det lär inte Calle beklaga.
När jag läser om Nisse tänker jag på den välskräddade man i övre medelåldern som flera år i rad kom till presidentens lunchmottagning i Paris. Han var aldrig inbjuden men mannens propra yttre gjorde att ingen frågade efter passersedel.
Mannen dök upp på gruppfoton och till sist började en journalist undersöka vem den anonyme lunchätaren var. Det visade sig att mannen tagit sig in på många diplomatiska tillställningar. Vit, välklädd och med ett vinnande sätt – då öppnas dörrar som annars är stängda.
”Det kanske allra farligaste med den rådande debatten om Sverigebilden är att den riskerar att göra att vänstern tappar sin samhällskritik och om vänstern tappar sin samhällskritik tappar den allt. Kanske inte just nu. Men på sikt. Socialdemokratin måste alltid slåss mot sitt eget inbyggda utgångsläge: att vara stolt och ganska mätt.”
Klokt skrivet av Katrine Marçal på Aftonbladets ledarsida.
Mardrömmen inträffade under Oscarsgalan. Det var tacktal och glädjetårar sedan man offentliggjort vilken film som vunnit. Så kom beskedet: man hade läst upp fel filmtitel. Det var Moonlight som vunnit, inte La la land. Glädjen och besvikelse omgrupperades på scenen.
Ungefär som om Annie Lööf utropats till segrare i statsministerkampen och om man kort därefter tvingas berätta att det var Stefan Löfven som vunnit.
En del menar att man inte ska blanda samman politik och film på det där sättet men det får filmen faktiskt stå ut med.
En revisionsbyrå låg bakom det fatala misstaget och det är tveksamt om de ansvariga beviljas ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar.
Jag är intresserad av fåglar. Med kikare och fågelbok brukar jag vara ute, speciellt på vårarna. Under vintrarna är det rofyllt att spana in fågelbordet
Nu ser jag att SVT satsar på ett fågelprogram, Det stora fågeläventyret. Anders Bagge, Martina Haag, Daniel Norberg, Armand Krajnc, Bathina Philipson, Henrik Kruusval och Vanessa Falk deltar.
”I Base Camp blir det mycket skratt och härliga historier. Men i slutet av programmet väntar den obarmhärtiga Duellen, när ett par kommer att tvingas lämna Det stora fågeläventyret.” Så presenteras programmet.
Två saker.
1. Varför måste man alltid ha med kändisar i programmen? Oavsett om det gäller fåglar, matlagning eller släktforskning så dyker de kända profilerna upp. Det finns många tusen duktiga fågelskådare runt om i landet som säkert skulle kunna bidra med spännande berättelser och god underhållning.
2. Varför ska man alltid tävla, ha utslagningsomgångar och utröstningar? Är det inte nog med konkurrens i vårt samhälle? Om man inte kan göra spännande program utan tävlingar kanske man inte ska ägna sig åt television.
Att mixa kändisar och tävlingar i alla möjliga program tyder på en brist på kreativitet.
På tal om fåglar. Årets första tranor har siktats vid Hornborgarsjön, enligt Skaraborgs Allehanda.
Den 3 april 2012 var det 26 500 tranor som dansade vid sjön, vilket är rekord.
Att utse februari månads norrbottning är ingen konst: Charlotte Kalla från Tärendö, tävlande för Piteå Elit. Åter en enormt imponerande mästerskapsinsats!