Det blev ett tufft mellanårsval för president Barack Obama och demokraterna. Nu har republikanerna majoritet i kongressens båda kamrar, representanthuset och senaten. Presidenten får svårt att lotsa förslag genom kongressen och kanske ger han sig med än större kraft in i utrikespolitiken, ett område där republikanerna inte kan påverka så mycket.
Det hölls också diverse folkomröstningar. Väljarna i Washington DC sa ja till legalisering av marijuana. I alltfler delstater i USA är drogen numera accepterad, även om försäljningen omges med många restriktioner.
Det politiska intresset vänds nu mot presidentvalet i november 2016. Den stora frågan är: ska Hillary Clinton ställa upp? På Facebook och andra sociala medier pågår en hård kampanj för att hon ska kandidera. Och det är nog så att Clinton, om hon nu ställer upp, vinner den demokratiska nomineringen.
Sedan återstår det att se vilken republikanerna kan samlas kring. I partiet finns stora spänningar mellan moderata konservativa, typ Mitt Romney, och företrädare för den högerinriktade Tea Party-rörelsen, typ Sarah Palin. För Clinton är det nog en fördel om utmanaren kommer från den extrema flygeln; då kan demokraten framstå som det sansade alternativet.
Hillary Clinton var First Lady i Vita huset under maken Bills ämbetsperiod 1993-2001. Hon förlorade kampen mot Obama om det demokratiska partiets nominering inför presidentvalet 2008 men utsågs till utrikesminister.
Frågan är om USA haft en mer kvalificerad presidentkandidat. George W Bush hade ju knappt varit utanför Texas då han valdes till president.
Lycka till, Hillary.
Den som vill veta mer om den sextiosjuåriga amerikanska politikern kan läsa memoarerna Svåra val (2014), utgivna på Albert Bonniers förlag. Boken är på 711 sidor och maken Bills bok hade samma tegelstensformat.
Nyheterna blir snabbare och kortare, heter det, men då det gäller memoarer tycks ordrikedomen var minst lika stor som tidigare.
”Line of duty” är en brittisk kriminalserie som jag varmt kan rekommendera.
Andra avsnittet sänds i morgon söndag och första avsnittet finns på SVT Play.
Det mest tyder på att det blir Anna Kinberg Batra som blir ny ledare för Moderaterna. Men jag noterar att M i Västernorrland inte nominerar gruppledaren med motiveringen att man vill ha ett landsbygdsperspektiv i partiledningen. Oh, vilken käftsmäll!
Väljer man någon som sagt att stockholmare är smartare än andra så kan det bli svårt att uppfylla det där med landbygdsperspektiv.
Jan Björklund vill fortsätta som FP-ledare. Varför kommer jag att tänka på en trettiosjuårig fotbollsspelare med meniskproblem som envetet förklarar att han vill fortsätta att kämpa? Som forcerat talar om spel i högsta divisionen om fyra år.
Kan ingen ta grabben åt sidan. ”Jan, vi är tacksamma, men tror du inte att det är dags att trappa ned?” Jag är ganska säker på att Björklund är den partiledare som ligger mest pyrt till. Då är det illa eftersom en annan partiledare heter Göran Hägglund, den glade rörmokaren från Degerfors.
”De killarna och tjejerna som kommer ifrån andra länder hamnar i beroendeställning. Gör de inte som arbetsgivaren säger blir de hemskickade”, säger Tomas Kullberg. Han arbetar med arbetsmiljö på fackförbundet Byggnads.
Tidigare i veckan dog två byggjobbare i Hjorthagen där Fortum bygger ett värmeverk. En rad underentreprenörer är inblandade. Fortum har legat på så man ska bli färdiga i tid. Det är vilda västern över hela verksamheten, säger Kullberg.
Nu stoppas allt arbete på platsen så det man skulle uppnå med stressen har inte alls infriats. Och i förlustkontot största kolumn kan man skriva in en tvåa. Två döda.
Kampen för säkra arbetsplatser är en av samtidens största uppgifter.
Ha det bra nu. Att titta på småfåglarna är ett sätt att skingra dystra tankar, liksom att låta ögonen spela över stjärnhimlen med alla miljarder gåtor.