Den 8 januari testade ett sjukhus i London en ny behandlingsmetod. Personer som led av kräfta, så kallades cancer på den tiden, behandlades med radium.
Det var för övrigt Marie Curie som tillsammans med några andra upptäckte radium. Ämnet kom sedan att användas bland annat i klockor med självlysande visare. Jag hade en sådan och minns att det i medier kom varningar för radioaktiviteten men på den tiden var man ju odödlig.
Det var alltså år 1914. Den 13 januari greps Joel Emanuel Hägglund, alias Joe Hill, misstänkt för ett rånmord. Han avrättades året därefter, trots att den amerikanske presidenten Woodrow Wilson vädjade för hans liv.
Den 5 februari genomförs Bondetåget i Stockholm. Demonstranterna kräver mer pengar till krigsmakten. Kungen läser upp ett tal som skrivits av forskningsresande Sven Hedin (sedermera nazist). Eftersom kungen sågade regeringens försvarspolitik avgick ministären som leddes av liberalen Karl Staaff.
Och så hände det stora. Den 28 juni var ärkehertigen och kronprinsen Franz Ferdinand av Österrike på besök i Sarajevo. Han mördades av den av serbiske nationalisten Gavrilo Princip. Efter en månad kom krigsförklaringen: Österrike-Ungern vände sina trupper mot Serbien.
Vansinnet var i gång. Länder och allianser drog ut i fält. Att få gehör för mot kriget kritiska synpunkter var näst intill omöjligt, vilket inte minst Bertrand Russell fick erfara
Wikipedia skriver detta på nätet:
”Uppemot 20 miljoner människor dog av direkta krigsorsaker. Blockaden av tyska hamnar före och efter fredsslutet orsakade ytterligare många civila offer. I den svåra epidemi av spanska sjukan som bröt ut efter krigsslutet och som var direkt relaterad till den krigströtta situationen i Europa dog närmare 50 miljoner människor.”
Om detta anade man inget för hundra år sedan, i början av år 1914. Min morfar gick till det kooperativa bageriet varje morgon och bakade bröd. Farfar höll ett öga på brädgården.
Folk möttes, kivades, älskade, man närde drömmar om ett bättre liv eller om att flytta till Amerika, såg fram mot lördagsdansen och sommaren och barnbarnen.
Så kom kriget, det världskrig som skulle få namnet det första och som sände död och lidande över kontinenten.
En gång var jag i Sarajevo. I asfalten hade man markerat hur Gavrilo Princip stod med fötterna när han avlossade sina skott mot ärkehertigen och hans följe. Vad skulle ha hänt om Princip missat? Skulle det då inte ha blivit något världskrig? Jo, säkert.
Skotten i Sarajevo var, som det brukar heta, den tändande gnistan. Många stater hade rustat hårt åren före krigsutbrottet 1914. Och kriget kom att få enorma konsekvenser. Länder försvann och nya stater bildades. Kolonier gick förlorade till andra stormakter.
Och i Versailles lades grunden till det världskrig som skulle få namnet det andra; enormt hårda villkor gjorde att det skapades grogrund för den extremism som spreds i Tyskland av en österrikisk korpral vid namn Adolf Hitler.
Och nu har det gått i det närmaste etthundra år sedan kriget bröt ut och vansinnet släpptes loss.
"Men den vackraste visan om kärleken
kom aldrig på pränt
Den begrovs i en massgrav i Flandern
med en fattig parisstudent."
Så skaldade Ture Nerman. Poet och riksdagsman, han blev med åren tämligen reaktionär.
Men nu var det januari 1914 och de flesta ägnade tankarna åt hur de skulle få mat för dagen, inte åt storpolitiken. Det skulle dröja elva år innan radioutsändningar infördes i Sverige. Kvinnorna hade inte rösträtt. Ingen socialdemokrat hade ännu tagit plats i regeringen.
När år 1914 inleddes och man testade radium i London hade ingen en aning om att världen skulle vara helt annorlunda när det gamla året ringdes ut.
Jag lyssnade på P 2 när jag körde bil.
"Och du har planer för det här stycket senare i livet..?" sa programledaren.
"Ja, jag tänkte att det ska spelas på min begravning", sa damen som ringde in.
Kan en begravning sägas vara senare i livet?
Såg en mycket bra dokumentär om Richard Nixon, den paranoida presidenten (1969-74).
Den finns säkert att hämta i något av biblioteken på nätet.
Lattegenerationen har nu växt till sig och bakar surdegsbröd.
Ekot berättade att statsanställda ryssar tvingas arbeta som "frivilliga" i den blivande OS-staden Sotji under loven. De får gräva, bygga och städa.
"Från andra till sjunde januari blev lärarna i Sotji beordrade att göra byggjobb på OS-projektet", sa historie- och samhällsläraren Arsen Visjnevskij till Ekot.
"Det var gratisjobb och inte nog med det, vi fick ingen lunch och inte ens något att dricka. Det fick vi ta med själva."
Många av funktionärerna som vi kommer att se i rutan under OS är ”frivilliga”.
IOK borde sätta stopp för att arrangörsländer använder detta medeltida system. Då det gäller att hitta värdiga arrangörer blir det inget guld till IOK.
Ha en ljuvlig helg!