Jag minns Märta, min barndoms tandläkare i Råneå. Hennes man Olle var också tandläkare, pratglad kollega som jobbade i rummet intill. Tandsköterskan hette Inger och var vänligheten själv. Det är starka minnesbilder, dofter och ljud.
Någon tandläkarskräck har jag aldrig haft, men lite pirr i magen och anspänning inkluderade ändå promenaden (vintertid sparkturen) från Råneskolan till det årliga besöket hos Folktandvården. Inga hål var en ändå en seger, som belönades med bokmärke. Nostalgi ur så många aspekter.
Nu har jag kommit i den åldern att gamla amalgamfyllningar börjar falla isär. Jo, några få lagningar har jag ändå samlat på mig genom åren. Jag har i hela mitt liv vänt mig till Folktandvården – och trodde att det fortfarande var möjligt.
Tänk att valfriheten nåt dit hän att Folktandvården inte längre är ett valbart alternativ. I Norrbotten är det t o m så illa att man ska vara glad om någon privat klinik har möjlighet att ta emot oss.
Tandhälsa är en klassmarkör. Det är skamligt. Välfärdsstaten krackelerar påstås det titt som tätt, men vi har fortfarande fungerande högkostnadsskydd för sjukvård och livsviktiga mediciner. Betänk hur många kroniskt sjuka som faktiskt inte skulle ha råd att hålla sig friska om det inte fanns. Och mången som efter sjukhusvistelse får fakturan hemskickad blir salig av lycka över ”allt man får för pengarna”.
Men är inte tänderna en del av kroppen, lika väsentliga som armar och tarmar? Alla som genomlevt tandvärk från helvetet är nog beredd att svara ja på den frågan. Hela kroppen knyter sig i kramp när värken härjar som värst.
Jag minns Lars Engvist som socialminister tidigt 2000-tal, inte bara för att min fd chef blev statsråd. Lars argumenterade för förstärkt tandvårdsförsäkring med emfas, att folk ska våga le och skratta utan att storleken på plånboken avslöjas.
Engqvist var retoriskt uppbackad av statsminister Persson – också en sosse med egen erfarenhet från dåtidens fattig-Sverige. Men det fanns där och då något som var mer prioriterat och den stora tandvårdsreformen uteblev.
2020-talets fattig-Sverige ser annorlunda ut. Hela tänder ska inte vara en klassfråga – och alla som liksom jag vill gå till Folktandvården ska ha det alternativet!
Får man komma med ett tips så här ett år före valet? Återupprätta en folktandvård värd namnet i Norrbotten – och riksdagsledamöterna från länet kan ta med sig påståendet att tänderna är en del av kroppen till Helgeandsholmen.
Jag är inte ensam om att älska Folktandvården.